- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
97

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

£TRKO FÖRSAMLINGARNA I VIBORG.

97

Den första kyrkoförsamlingen i Viborg var väl
slottsförsamlingen, troligen årsbarn med själfva slottet, och måhända grundlagd
af biskop Elavus af Västerås, som under den senare medeltiden
uppgafs hafva medföljt korshären och utfört omvändelseverket i
Karelen. I slottets kyrka fanns ett altare med en undergörande
Mariabild. Genom den hade Gud verkat och verkade dagligen
— såsom det sades — många och märkvärdiga underverk. *) Af
särskilda påfvar begåfvad med indulgensier och förmåner förblef
denna kyrka långa tider — så att säga — en moderkyrka för
staden, i det att den vid hvarje belägring ånyo emottog de
flyktande borgarne i sitt sköte. De af påfvarna åt stadskyrkan
förunnade privilegierna förklarades för sådana fall gälla också
för slottskyrkan, där då de allmänna gudstjänsterna höllos.2)

Själfva Viborgs församling — d. v. s. stads- och
landsförsamlingen — nämnes första gången år 1351, då den upptages
bland rikets regala pastorater. De högtidliga gudstjänsterna, som
höllos i „bykyrkans" högkor under festerna, som firades till
Sveriges rikes skyddspatroners, S:t Eriks, S:t Olofs, S:t Henriks,
S:ta Brigittas m. fl:s ära, tillförsäkrade, enligt ett påfvebref af
år 1449, besökarne trenne års aflat. Men vi hafva redan
nämnt huruledes slottshöfdingarne, dessa nitiska söner af den
katolska kyrkan, prydt äfven templets sidokor med
prebende-altaren, vid hvilka mässor höllos till särskilda helgons ära. Äfven
vid desSa mässor utvecklades en särskild prakt på de resp.
altar-helgonens namns- och andra högtidsdagar, äfvensom vid vissa
andra, i påfvebrefven nämnda fester, såsom t. ex. vid Maria
Magdalenæ altaret på de 11,000 jungfrurs dag o. s. v. Också
åt dessa mässors besökare utlofvades tre års aflat, „på det de
kristtrogna därigenom skulle upplifvas, eldas och desto tapprare
och hängifnare försvara tron". Mässorna i högkoret upprätthöllos
af församlingens kyrkoherde, som i början af 1400-talet räknade

’) K. H. Karlssons afskrifter ur Vatikanska arkivet. Påfvebrcfvet ’/, 1449.
,.Etiam pater sancte in castro dicti oppidi est notabilis ecelesia, in cuius altari beate
Marie virginis est qvedara ymago eiusedcm virginis, per quam deus mira et inulta
miracula operatus est et cottidie operatur".

*) 1. c.

’) K. H. Karlssons afskrifter. Ofvannämnda påfvebref af "/, 1449. Dessutom
hade de besökande af bemälda kyrka också enligt ett påfvebref af "/, 1418
tillförsäkrat* aflat för tre år. Karlssons afskrifter.

[-Slottsfürsam-lingen.-]

{+Slottsfürsam-
lingen.+}

Stads- nch
landsförsamlingen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free