Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
FÖRLÄN ING8- OCH HANSETIDEN.
igen. I de flesta fall voro de härvid, såsom under kriget,
hänvisade till sitt eget höfdingedömes resurser. I fredstraktaterna
emellan Sverige och Ryssland nämndes därför ofta särskildt
Viborgs stad vid sidan af Sveriges rike såsom fredsslutande
part, hvarjämte dess borgmästare och borgare stundom fingo
närvara vid fredsmötena eller användes såsom fredsunderhandlare.
Så t. ex. förnyades 1468 i Viborg å Erik Axelsson Totts vägnar
af hans fogde på slottet, Peder Degn, freden med Novgorod på
5 år „i närvaro af flera goda män både af landet och staden i
Viborg". Såsom underhandlare deltogo denna gång också tvenne
Viborgs borgmästare Knut Hansson och Jöns Olsson. *) När de
blifvit ense med de ryska sändebuden om fredsvillkoren, „räckte
de sina händer därpå och kysste kors och helgedomar vid sin
själ och sitt samvete". Sedan satte de sina signet under
pergamentet jämte Peder Degns och de novgorodska fullmäktiges.
1487 affärdade Sten Sture tvenne sändebud, af hvilka det ena
var viborgsköpmannen Kerstin Löwe, till Novgorod att förnya
freden på 5 år, hvarunder ingen skada skulle tillfogas någon
„ut deme kouingrike van Sweden, desgelikes ut Wiborgs land".2)
1510 fick Svante Sture i Novgorod genom sina sändebud, bland
hvilka befann sig borgmästaren i Viborg Herman Larsson ånyo
ett stillestånd till stånd, denna gång på den ovanligt långa tiden
af 60 år. Herman Larsson och de andra sändebuden hälsade
storfurstens fullmäktige med att buga sig till marken, „froutis
cum percussione", och efter välförrättadt värf kysste han, jämte
de andra, det heliga korset å Viborgs stads och Viborgs lands
och hela Sveriges rikes vägnar, „pro Viborg civitate et pro
Viborgensi dicioni et pro tota terra Sveciæ’;. 3)
Viborg hade blifvit räddadt år 1495. Men — i följd dels af
" de ständiga krigen dels af andra orsaker — hade stadens
medeltida blomstring så småningom börjat aftaga. Måhända hade ock
under de pröfningens dagar, som staden genomgått, medeltidens
brister trädt för bjärt i dagen för att ej äfven hos en och
annan stadsbo väcka till lifs tankar på nödvändiga förändringar
på så det ena som det andra området. Man hade kanhända
kommit till insikt om att Viborgs försvar i ett framtida krig
mot ryssarne ej mera kunde baseras på de viborgska slottshöf-
’) Rydb. Trakt. III, 512.
2) Ryd b. Trakt. III, 535.
’) Rydb. Trakt. III, 577.
StadenB
aftagande efter ry
ska kriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
