- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
118

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

FÖRLÄN ING8- OCH HANSETIDEN.

Slutligen visade sig ock tecken, som häntydde på att den
nya strömning i idéernas värld, som under namn af renässans
redan länge i Europas stora kulturländer undergräft medeltidens
grundvalar och beredt fältet för reformationen, också trängt sig
upp till det aflägsna Viborg. Såsom en verkan af den nya
bildningens inträde i staden måste väl anses införandet vid
skolstudierna af Terentius och Vergilius, dessa af den medeltida
skolastiken bannlysta författare. 1627 beslöts införandet af
reformationen i Sverige, och att det i Paul Juustens fädernestad
redan fanns mången, som ej gaf mycket för en mässa, kan
antagas såsom säkert.

Under sådana förhållanden inföll grefve Hoijas tid. Ännu en
gång skulle medeltiden flamma upp i liflig glans. Hoflifvet på slottet,
de lybska gästerDa, som under grefvens mot dem vänligt sinnade
styrelse åter besökte staden, predikanten och skolmästaren Clemens’
katolska predikningar — allt syntes vittna om att man ännu lefde
i den gamla goda tiden, då de ridderliga lekarna på slottet, de
tyska köpsvennernas höfliga låter och de kyrkliga mässornas toner
fängslade så hög som låg. Men fröjden skulle icke blifva lång
för dem, som funno sin lycka och trefnad uti de gamla
förhållandenas bibehållande. Inbördeskriget emellan Johan af Hoija
och Gustaf Vasa bröt ut och Viborgs stad skulle åter en gång
få pröfva en belägrings vedermödor.

Denna belägring är anmärkningsvärd särskildt emedan under
densamma borgerskapet själft synes spelat den bestämmande rollen.
Man hade redan länge i staden lefvat i en brytningstid och gjort
sig förtrogen med tanken på att afgörandets stund nalkades, då
det gällde att välja mellan det gamla och det nya. Å ena sidan
var det medeltiden med dess sekelgamla institutioner: det feodala
höfdingedömet, det tyska handelsväldet, katolicismen; å den andra
en ny tid med dess idéer: det centrala konungadömet, den
nationella handeln, den protestantiska religionen. Det var dessa
motsatser, som utgjorde bakgrunden för händelserna uti det krig,
som utkämpades emellan grefve Hoija och kung Gustaf.

Det var naturligt, att det gamla, som inan vant sig vid,
trots alla dess brister, ännu skulle samla till sitt försvar en stor
del af den tidens stadsboar. Till detta parti hörde: en Matts
Larsson, en frälseman, som väl hade konungen att tacka för
sitt adelskap, men som nu följde sin länsherre, grefven, „såsom
om de varit ett ägg och en kaka"; en Ambrosius Gentz, en tysk
handelsman, som inflyttat med grefven till Viborg och redan

Belägringen
1531.

Partierna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free