- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
129

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SLOTTETS MURAR, TORN, BORGGÅRDAR OCH GEMAK. 129

tvenne sådana, hvilkas lägen dock icke närmare angifvas, och
1615 anlades ytterligare en postej vettande mot staden ’).

Medan man sålunda ombyggde tornen och murarna,
aflägsna-des så småningom från slottets inre också de gamla
träbyggnaderna, denna elaka „klatterbyggnad", som väckt Gustaf Vasas
förtrytelse. 1583 meddelar Henrik Klasson åt konung Johan IH
att borgen blifvit befriad från den öfverflödiga träbyggnad där
funnits. Borggårdarna blefvo friare och öppnare. I tidens
handlingar talas om tvenne förborgar, af hvilka den ena låg på
stadssidan, medan den andra vette mot ladugården. Den förra
flankerades af slottets hufvudbyggnader, kring den senare åter stod
en mängd byggnader, afsedda för den inre ekonomin, såsom
fatebursstugor, slaktarhus, bagarstugor, tunnbindarstugor o. s. v.
Den tunga enformighet, som de hopade stenmassorna förlänade
dessa borggårdar, afbröts i någon mån af ett par ruddammar,
som glittrade i solskenet. Ytterligare en tredje sådan fanns på
Siikaniemisidan, äfven den hörande till slottet. Vi kunna
emellertid icke afgöra, vid hvilken af dessa ruddammar det
sommarhus, som 1605 uppfördes och dekorerades af målaren Hieronymus
v. Bruer, var beläget, lika litet som det låter sig afgöra hvilken
af dem ett par år senare ombyggdes till en svalkande
springbrunn 2).

För öfrigt bar slottet, sådant det under denna tid
gestaltade sig till sitt yttre, nogsamt vittne om huru de rent
administrativa och militära synpunkterna alltmer gjorde sig gällande på
bekostnad af medeltidens ridderliga plägseder. De gamla
slottsgemaken, i hvilka de forna förläningsinnehafvarne residerat och
som engång genljudit af Karl Knutssons och grefve Hoijas fester,
stodo numera för det mesta öfvergifna. De reparerades väl tidt
och ofta, dessa konungasalar, grefvegemak, frustugor o. s. v.,
deras tak och väggar bekläddes fortfarande med dyrbara tyger,
hvilka dåförtiden ersatte våra tapeter, bänkarna och stolarna
öfverdrogos med görlisk, borden betäcktes med stendelsk och
sängarna doldes bak sparlakan, gjorda af praktfull makar; men
rummen begagnades i regel icke mera, och deras takdräkter och

’) F. S. A. 5777; 51. — 5805 ; 59. — 5994 ; 48.

") F. S. A. 5847; 40. Af samma räkenskap framgår att ruddaminarna vid
slottet voro tvenne.

Hor^gänlarna.

Slottsgemaken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free