- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
134

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154 ÖFVERGÅNGSTIDEN.

torget ledde öfver berget, och den S-formiga korsgatan, som gick
från Vattuporten i norr till Nyporten i söder *). En mängd
gränder och stigar förenade här och hvar dessa hufvudgator.

Kvarteren voro desamma som under medeltiden. Men 1661
förändrades deras ordning. Trakten emellan torget och
slotts-sundet, som förut varit det tredje, blef nu det första kvarteret.
Måhända sammanhängde denna omställning med rådhusets
flyttning från bergshöjden ned till torget vid stranden. Under
medeltiden, då fienden hvarje ögonblick kunde väntas utanför
murarna och då man med otålighet afvaktade ankomsten af hvarje
hanseatiskt skepp, som seglade in i hamnen, hade stadsstyrelsen
haft sitt säte på den högst belägna platsen i staden, därifrån
man hade fri utsikt öfver land och haf. Men ju mera
förhållandena förändrades, ju mer man kände sig säkerställd genom en
kraftig regerings hägnande omvårdnad, ju mer man började själf
idka handel och ej mera uteslutande litade på utlänningarne,
dess mer drog sig det kommunala lifvets tyngdpunkt ned till
de trakter af staden, där det kommersiella lifvet pulserade
starkast. I detta afseende fanns väl ej i det dåtida Viborg någon
punkt eom låg mera centralt än torget på spetsen af udden, midt
emellan slottet och staden, där sedan uråldriga tider
landsortstrafiken mötte trafiken ifrån hamnen. Hit leddes ock den
västerifrån kommande rörelsen förmedelst Långa bron, som första
gången nämnes 1561, men troligen var vida äldre -).

Ridhuset. Det nya rådhuset, sannolikt byggdt af trä 1660, var redan

1574 i behof af reparation. Då gjordes i dess båda stugor nytt
golf af tiljor och de två skorstenarna lappades och hvitlimmades;
också taket lades ånyo 3). Men 1694 års stora brand förstörde
åter hela huset. En ny rådstuga uppbyggdes nu af virke från
skogen vid Pero-å. I augusti 1596 hade man kommit så långt,
att det nya huset kunde täckas och dess väggar bilas. Det var
en stor byggnad på hög stenfot, i hvilken funnos fem bodar
hvar med sin skur öfver dörren. En hög trappa ledde upp till
farstugan, där själfva rådstugudörren var omsorgsfullt „tillpyntad
med dörrfoder utan och innan". Sessionsrummets bord var be-

’) Öfra gatan, „offuer gatunn" nämnes i Erik Flemings jordebok, sid. 457;
Tyska gatan 1547 (A. H. II, 170); .JCorsgatan" 1582 (K. R.).

l) Sannolikt förstörd under kriget 1555—1558 uppfördes den ny pft 1560-talet.
1563 byggdes till nya slottsbron, som skulle blifva 519 alnar lång, femton stenkistor,
men den var därmed icke ännu ens halffärdig.

’) F. S. A. 5381; 32, 35 och 48 v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free