Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÅDHUSET. TORGET.
135
täckt af en duk af grönt götniskt. Skåpet, i hvilket stadens
böcker förvarades, var ett verk af en stadens snickare, men kistan,
i hvilken dess privilegier och penningar voro inlåsta, af utländskt
arbete, inköpt af en jutsk köpman. Till tecken af husets
värdighet såsom styrelsens säte var fönstret i rådstugukammaren,
som troligen vette mot torget, försedt med en glasruta "där
stadens vapen stod uppå" *).
Själfva torget var en öppen plan af oregelbundet omfång,
sträckande sig på längden upp mot kyrkan. Då det låg väl till
och hade utrymme tillräckligt, begagnades det både af kronan
och staden för hvarjehanda ändamål, som icke egentligen
öfverensstämde med dess ursprungliga bestämmelse. Där lät staden
bila sina timmerstockar, där var kronans ässja, vid hvilken
bysse-gju tåren förbättrade fänghålen på hel- och halfkartoger, där stod
ock kåken, som var försedd med tak, kanhända en
praktinrättning i stil med dylika anstalter i medeltidens storstäder. Där
uppfördes ock både arklihus 1583 och tullkammare 1596,
äfvensom tvänne kronobodar. Slutligen stod där ett vakthus nederst
vid grindporten, som ledde till Långa bron. Hvad som sålunda
återstod af torget var icke mycket; också ser det på de äldsta
stadsplanerna ut mera som en bred gata än som ett torg.
Till kvarteret hörde nu ock stadens kyrka. Det 1494
byggda templet var under denna period ofta i behof af
reparationer. 1573 förbättrades altaret, murades kyrkofarstugan och
hvitlimmades hela byggnaden. Efter eldsvådorna 1575 och 1594,
hvilken senare lämnade blott murarna kvar, måste den åter i
grund restaureras och förses med nytt tak 2). Den katolska
prakten var längesedan försvunnen. Kyrkans guld och silfver hade
väl vid reformationen rönt samma öde som det gamla gilleshusets,
hvars dyrbarheter „sändts till Stockholms varuhus". Några
förgyllda kalkar och ett par silfver- och tennkannor, några slitna
kasuler af gyllenduk och röd sammet, „besänkta med guld", en
’) Se 1596 års stadsräkenskaper.
*) Efter 1575 års eldsvåda, som inträffade d. "/„ tackar konungen redan "/10
Anders Nilsson för att han „på vår bekostnad" hjälpt till med kyrkornas
uppbyggande, hvaraf kan slutas att skadan ej kunnat vara synnerligen stor, enär den
hunnit repareras på så kort tid. Men efter 1594 års stora brand befallde konungen
"/, 1595 hvar kyrksocken i stiftet att erlägga till Viborgs kyrkobyggnad en tunna
spannmål af årliga räntan, hvaraf framgår att omfattande restaureringsarbeten nu
voro af nöden. Äfven borgarne utgjorde d. å. dagsverken „till stadens kyrka".
(Några upplysningar om Viborgs gamla domkyrka af Gabr. Lagus. Ö. F. "/,„ 1886).
Torgot.
Kyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
