- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
150

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

150

ÖFVERGÅNGSTIDEN.

Så hade staden fått en välbehöflig utvidgning tack vare de
nya befästningsverken, på hvilkas byggande tidehvarfvets alla
ansträngningar koncentrerades. Ifrån grefve Hoijas fall ända
till Stolbovafreden utgöra dessa arbeten den röda tråden
uti stadens historia. Begeringen, ståthållarne, borgerskapet
täflade i ifver att utföra de nya planerna. Allt annat
underordnades det gemensamma syftemålet. Gustaf Vasa lät 1642
en gärd utgå från hela landet — ett runstycke årligen af
hvar bonde — för Viborgs befästande och anslog år 1545
en landshjälp af 1 öre af hvar skatte- och l/9 öre af hvar
landbonde för samma ändamål*). Erik XIV befallde att alla
dagsverken från hela Karelen och Savolaks äfvensom från
en del af Tavastehus län skulle utgöras till Viborg, Han
hade ock för afsikt att pålägga hela Finland en ny hjälpskatt
för ändamålet 2). Johan in förnyade Eriks åtgärder och pådref
arbetet, trots den i anledning af rjrska kriget tilltagande
fattigdomen, med oförminskad kraft. Karl IX slutligen bestämde år
1600 att från hvarje rök i länet skulle utgöras 2 dagsverken
och 5 stockar till de nya befästningsverken och återupplifvade
1607 den längesedan glömda bestämningen af 1542 att hvar
skattebonde i Finland till Viborgs stads byggning skulle årligen
gifva 1 öre, hvar frälsebonde J/2 öre och torpare 1 fyrk.

Borgerskapets intresse sporrades genom talrika eftergifter
och förmåner. Icke ett privilegium gafs utan villkoret att staden

gårdar stufvor skorstenar bodar kålgårdar stallgårdar

sjöbod

Adelsgårdar 15 20 23 1 0 0

Prästcgårdar 14 14 10 0 0 0

Öde 1. obvggda 9

Tomter, af hvilka några
tillhörde kronans
tjänare, hofmän, knektar
och andra oförmögna,
äfvensom öfvcrmaga barns

tomter _36_

276 321 254 05 30 5

Enligt en förteckning på gårdar i Viborg — hvilken dock omfattar endast det
burskap egande borgerskapets gårdar — funnos 1609 i staden inalles 197 gårdar, hvaraf
122 i gamla staden, 50 i Vallen, 21 i Siikaniemi och 4 i Pantsarlaks. F. S. A. 5907.
’) F. S. A. 238. Denna landshjälp inbragte en summa af 3,148 mk 6 l/« öre.
’) A. H. X, 17.

Åtg&rder för
stadens ytterligare
beflitande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free