- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
164

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

164

öfvergångstiden.

man, ehuru Viborgs vidlyftiga befästningsverk skulle kräft en
försvarsstyrka af minst 6,000 à 7,000 man. Detta verkade
nedslående på försvararnes mod.

Borgerskapet var alls ej att lita på, ty dess intressen
sam-mangingo med hertigens. Redan från sin flotta hade hertigen
aflåtit ett bref till borgmästare och råd, uppfordrande dem att
öppna stadens portar och ansluta sig till rikets sak. Men
sannolikt vågade ej stadsmyndigheterna, innan ännu vapenskiftet ens
begynt, öppet lägga i dagen sina sympatier, hvarför brefvet ej
medförde något resultat. I stället visade borgarne sin ovilja
mot militären genom att hålla höga pris på alla matvaror, som
de afyttrade åt soldaterna. Dessa fingo slutligen hålla till godo
blott med stinkande bockkött. Härom skref en tysk befälhafvare:
„Gott weiss das hir so viele alte böcke geschlachtet werden, alse
ich die tage meines lebens nie gesehen, und muss für einen 1/„
stinkende bock 6 dukaten geben, und allés was man haben will
aufs tewerste zahlen". l)

Hertigen gick i land på Siikaniemisidan och intog den
därbelägna förstaden, hvilken de retirerande tyska soldaterna efter
en kort strid förgäfves sökte sticka i brand. Endast utanverken
och kvarnarna på berget hunno antändas och lades i aska.
Följande dag sände hertigen sin underbefälhafvare Per Stolpe med
några fanor landsknektar öfver till Pantsarlaks, hvarjämte äfven
en trupp förlades åt Karjaportssidan. Så var belägringen
börjad. Axel Kurk och de tyska befälhafvarna, som ledde
försvarsåtgärderna, uppfordrade nu borgerskapet till deltagande i
striden. Men borgarna, som ej vågade direkt neka, svarade
undvikande att allt motstånd vore fruktlöst, då fästningsverken voro
så vidsträckta att de ändå ej kunde försvaras. Detta ansåg
krigsfolket vittna om borgarnas trolöshet och hotade dem „med
mord och plundring".

Denna oenighet blef afgörande för stridens utgång. Redan
samma dag, som Karls trupper besatt Pantsarlakshöjdema,
nedfirade sig några borgare utför mureu, lupo till Stolpes läger och
underrättade honom å borgmästaren Herman Bröijers vägnar att
„Wasserpfort" -) — med hvilken troligen menades den nya åt

’) Yrjö-Koskinen, Nnijasota, sid.: 542.

a) Att med „\Vasserpfort" hiir menas den port, som fråii sjösidan ledde
in i Vallén, framgår däraf att enligt den beskrifning öfver förloppet vid belägringen,
som i afskrift finnes å F. 8. A., Vallén först blef intagen af hertigens folk. Stolpe
•hade — hetor det — „die Wasscr Pforten sträcks einbekommen und vollends die newe
Vostung erobcrt, ehe das cs das Kriegs Volck in der Stadt gewar worden".

Borgerskapets
affall och
stadens eröfring.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free