- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
171

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RÅDETS LÖNER.

171

Att stadsskrifvaren kunde både till- och afsättas af höga
vederbörande därpå hafva vi i ofvanstående sett ett otvetydigt bevis.
Dock synes det troligt att rådet utan vidare utsåg såväl
stadsfogden och bysvennen som ock stadstjänarne, hvilkas antal 1559
från 2 ökades till 4 äfvensom 1603 från 4 till 6 1). Dessutom
hade staden i sin tjänst en arklimästare och några
„bysseskyt-tar", hvilka troligen också antogos af rådet, liksom fallet torde
varit äfven med smeden, tegelslagaren och mästermannen.

Borgmästarna åtnjöto i början af perioden en lön af
endast 6 mark penningar, hvilket motsvarade 1 1/2 daler. Men
redan på 1560-talet synas deras lön hafva ökats till inemot 4
daler, hvilket då motsvarade ungefär 50 mark. 1575 togo de sig
emellertid själfva ett tillskott af 2 daler 5 öre, „efter de ingalunda
kunde behjälpa sig med mindre för den omak och kostnad de
nu hafva, synnerligen så länge fejden står" 2). Detta tillskott
synes sedan blifvit bestående, ty ifrån 1578 utgick deras
aflöning städse med 6 daler, motsvarande 156 mark klippingar.
Rådmännen fingo nöjas med 1 daler om året, och då också de
1575 själfmyndigt försökte öka sina inkomster och togo en daler
mera, resolverade kammaren i Stockholm „att de härefter
ingalunda skola mera bekomma än en daler, som de i gamla tiden
bekommit hafva, enär de hade ringa omak och dessutom voro
fria för margeld, vakt och vård". 3) Stadsskrifvarens lön, som
tidigare utgjort 6 daler, fixerades 1578 till 12 och 1601 till
20 daler4).

Borgmästares och råds hufvuduppgift var att, i enlighet med
de förbehåll, under hvilka staden bekommit ofvannämnda privile-

’) Bland stadsbetjänte nämnas ock 4 kvartermästare intill 1559.
Vaktmästaren nämnes första gftngen 1573.

*) F. S. A. 5381; 1-3.

") F. S. A. 5419; 1.

4) De öfriga stadsbetjäntes löner voro: t. ex. 1542: byfogden 3
skolmästaren 1 4 kvartersmästare, enhvar ’/, mästermannen ’/» 2 stadstjänare, enhvar
5^2 öre; 1558 byfogden 4 bysseskytten 120 skolmästaren 1 brokikaren

5 5 stadstjänare, enhvar 12 mästerman 4 öre; 1578 stadsfogden 3 daler, 4
stads tjänare, enhvar 1 daler, bysvennen ’/, daler, 2 bysseskyttar, den ena 6’/,, den
andre 2 daler, vaktmästaren 4 daler, smeden 1 ’/> daler, mästermannen Vi daler;
1604 stadsfogden 4 daler, 6 stadstjänare, hvar 1 daler, bysvennen 2’/, M-,
arkli-mäståren 6 daler, vaktmästaren 6 daler, stadssmeden 10 skarprättaren 2 føL
Stadstjenarne, vaktmästaren och bysvennen fingo dessutom 6 alnar „tvifler" till
kläder, liksom stadsskrifvaren 8 alnar packlakan.

12

Rådets löner.

Rådets
åligganden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free