- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
175

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BORGERSKAPET. DET TYSKA ELEMENTET.

175

den och införlifvas med dess borgerskap. 1558, då några tyska
köpsvenner från Livland ville öfverflytta till Viborg, hälsades de
så mycket mer välkomna som de genom sina giftermål voro
färdiga att bekräfta „att de ville bli här boende och Sveriges
rike hulde och trogne". En af dem, Jakob Grothusen, hade
redan gift sig med borgmästaren Ambrosius Gentz’ dotter. En
annan, Donatus Deutschman, hade likaså „fäst sig en piga från
Viborg", desslikes en, benämnd Per Vintapper 1). Jämte dem
inflyttade ock en Hans Lakman, hvilken, såsom vi framdeles få
se, kom att spela en icke obetydande roll i Viborgs
handelshistoria på den tiden. De voro alla „passeligen goda köpmän och
väl förmögna". Klas Kristersson, som då styrde i Viborg, var
mycket intresserad af dessa nykomlingar och föreslog till och
med att konungen skulle skänka Jakob Grothusen en kronans tomt,
„på det sådant måtte locka hit flera sådana till". Men ej hel-

ler namnen Grothusen, Lakman eller Deutschman blefvo
varaktigare i Viborg än Vit Oides, Löwenborgs och andra tyskars,
som på den tiden voro borgare i staden.

För att förmå dessa utlänningar till en varaktigare
bosättning å orten, försökte man till en början genom nedsatta
tullafgifter gynna särskildt sådana borgare, om hvilka man kunde
vänta, att de skulle förbli bofasta i staden. Redan 1552 hade
i allmänhet stadgats att den köpman, som ej egde tomt i staden,
skulle gifva half tull, medan andra voro fria. Enligt konung
Johans 20/7 1585 till tullnären i Viborg Henrik Henriksson
aflåtna skrifvelse skulle alla borgare, som hade egna hus och
gårdar och dem själfva besutto, endast utgöra en fjärdedels tull,
medan däremot alla, som „sutto i legehus" eller hyrde sina hus
åt andra, skulle vara underkastade half, samt slutligen alla ogifta

’) Klas Kristerssons registratur "/, 1558.

Per Vintappers och Vit Oides sigiller.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free