- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
178

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178

ÖFVERGÅS OSTIDEN.

Äfven släkten Fatebur (Heinricius), hvars stamfader var
Mårten Henriksson, nämnd redan 1594 och borgmästare sedan
1599, hänföres af Lagus till det tyska elementet.

Med inflyttningen af ofvannämnda släkter tilltog det tyska
elementet starkt i antal mot periodens slut. 1617 funnos i
Viborg, oberäknadt de s. k. vederlagssvennerna, hvilka ej hörde
till borgerskapet i vanlig mening, 23 tyska namn.

Om det tyska elementet, så fåtaligt representeradt det än
var, framstod genom sin förmögenhet och kommersiella duglighet,
innehade däremot det svenska vid denna tid onekligen försteget
i det kommunala lifvet. I följd af de händelser, som medfört
de medeltida förhållandenas undergång, hade det, på grund af
sin egenskap att utgöra det inhemska borgerskapets kärna,
vunnet spel för så vidt det gällde stadens styrelse och ekonomi.
Från dess leder utgingo under perioden de flesta medlemmarna
af stadens rådspersonal.

Förgäfves hade den tyskfödde borgmästaren, Ambrosius Gentz,
som genom att visligen hålla sig undan vid grefve Hoijas
uppror, lyckats tillvinna sig Gustafs förtroende, försökt upprätthålla
tyskarnes från medeltiden ärfda försteg äfven i detta afseende, i
det han på allt sätt förhindrade det inhemska borgerskapets
tillväxt genom dugliga nyborgare och i stället befordrade
inflyttningen af allehanda löst folk, som skulle arbeta och träla
för tyskarna och säga ja till allt hvad de ville. Det svenska
elementet tillväxte trots allt och rekryterades främst genom dessa
„hofmän", som Ambrosius så fruktat, och andra kronans tjänare
från slottet, och när Ambrosius blifvit afsatt, förgick det långa
tider, innan Viborg åter fick någon borgmästare med tyskt namn.
Det var först under periodens sista årtionden den nya tyska
inflyttningen började göra sig gällande och äfven blef
representerad i stadens råd genom en Herman Bröijer, en Jöran Detmer,
en Kötgert Boisman o. a.

År 1558 utgjorde K. M:ts i margeldsregistret upptagna
tjänare redan ungefär 13 procent af stadens mantalsförda
befolkning och mot slutet af perioden (1604) steg deras antal till 25
procent. Det är visserligen sant, att särdeles bland de lägre
till denna kategori hörande personerna funnos många af finsk
härkomst, men utan tvifvel var dock flertalet af de förnämligare
af svensk eller finsk-svensk börd. Sålänge dessa kronotjänare
och „hofmän" ännu voro i tjänst, hörde de ej i egentlig mening
till borgerskapet och deltogo ej i dess onera, men denna grupp

Den svenska
nationaliteten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free