Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BORGERSKAPETS ANTAL, STRIDER OCH REPRESENTATION. 181
som talrikast, omkring 200 medlemmar, hvarjämte stadens
invånarantal torde stigit till högst 1,800 à 2,000 personer.
Under krigstiderna mot periodens slut gingo dock båda dessa
tal ansenligt nedåt. 1617 torde borgarnas antal varit
omkring 160 och invånarnas 1,600 à 1,800.
För öfrigt känna vi föga om det kommunala lifvet i staden
under denna tid. Att också 1500-talets viborgare haft sina
olika sträfvanden och partier, därom gifva dock häfderna dunkla
antydningar. Redan 1639 måste Gustaf Vasa skrifva till
borgmästare och råd, att de »samfälldt med Nils Grabbe måtte
förhandla inbördes med hvarandra om de brister eder emellan där
i staden på färde är" *). Måhända var den då rådande
oenigheten en följd af Ambrosius Gentz’ tyskhetssträfvanden, som
synas hafva väckt mycken ovilja bland de andra nationaliteterna.
Men borgerskapet vågade ock stundom sätta sig upp mot sin
närmaste öfverhet, de ofta nog tämligen enväldige
slottsbefallnings-männen. Så anmälde Nils Grabbe 1547 hos konungen „om de
borgares olydighet där i staden", i anledning hvaraf konungen
bad honom tillbörligen straffa dem „för sådan ohörsamhet" 2).
Af de förut skildrade händelserna under det ödesdigra året
1599 framgår för öfrigt otvetydigt, att det dåtida borgerskapet
var både vaket och energiskt. På olika partiers brytning mot
hvarandra berodde väl ytterst de tre stadsstyresmännens
afsättning, ty eljes vore det svårt att fatta, huru också Herman
Bröi-jer, som ju varit det segrande partiets främste förkämpe i
staden, trots alla sina om hertigens sak inlagda förtjänster, måste
vika från sin plats.
Också synes borgerskapet redan haft något slags
representation, då det gällde för detsamma att uppträda såsom kår. Då
staden skulle aflägga sin trohetsed åt konung Johan Hl 5/2
1569, skedde det å borgerskapets vägnar genom dess fy ra
„ålder-män", af hvilka hvar och en synes representerat sitt särskilda
kvarter 3). Såsom betecknande för den finska nationalitetens sociala
betydelse må nämnas att af åldermännen trenne voro finnar,
nämligen: Henrik Kostiain, Matts Karjalain och Henrik
Henriksson Tapanain, hvilken sedermera blef borgmästare. Den fjärde
’) A. H. VI, 91.
*) A. H. VII, 102.
’) Svenska riksdagsakter. II, sid. 226.
Borgerskapets
inre strider.
Aldermftn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
