Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDELNS FÖR VANDLIN Q TILL AKTIV.
185
mande hafva allt borta efter de kanna strax gifva ryssen sin
betalning reda om reda i hand" 1). Ännu mindre kunde
vibor-garna skaffa sig något förlag från främmande ort, sedan de ej
mer fingo handla i det gamla bekanta Reval. „Icke förmoda de
sig heller" — säger Klas Kristersson vidare — „något till
borgens i de tyska städer, efter de äro där alldeles obekanta" 2).
Också voro de alldeles ovana vid större affärer. „Här äro" —
yttrar samma sagesman — „inga borgare i staden, som någon
synnerlig förfarenhet hafver anten till att räkna eller umgås
med den ryssehandeln, utan allenast de tyska köpsvennerna" 3).
Och skulle de sist och slutligen haft något gods att föra till
Tyskland eller Holland för att där på själfva produktionsorterna
utbytas mot varor ur första hand, så saknade de skepp, som
kunnat användas på så långa färder. Ty med sina gamla skutor
kommo de ej längre än till Reval, och att där frakta tyska
skepp för resan västerut ställde sig både dyrt och obekvämt.
Det var således tydligt att borgarna — trots alla försök att
bringa handeln i deras händer — alls ej mäktade konkurrera
med tyskarne, utan måste — såsom Elias Kristersson klagar —
fortfarande „gå och se på huru de främmande handlade".
Under sådana förhållanden måste Gustaf, ehuru motvilligt,
tillåta några afsteg från det beslutna programmet. Han måste
tidtals tillstädja borgarne, som bittert klagade att de gingo
alldeles under, om de ej fingo handla på Reval, rättighet att segla
dit: 1649 skulle de få föra till Reval sina lakeblandade gäddor
och annat hvad de kunde åstadkomma, ehuru — menade
konungen — den revalska handeln nog ej skulle gagna dem så
mycket som de tro 4); 1550 skulle de, som ej hafva råd att
segla längre, få fara till Reval eller Riga, dock så att de ej
„slumbra därhädan alla tillhopa, sig till ingen ringa skada,
såsom alltid ske plägar", utan med ett skepp i sänder och helst
på tider då holländarne äro där6); 1556 ansåg konungen ock
att dem kunde unnas fri seglats, om man blott visste att de
handlade förnuftigt och icke sig och riket till fördärf 6); 1558
’) Klas Kristerssons registratur "/« 1559.
’) Le.
*) Klas Kristerssons registratur ’V,,, 1558.
’) A. H. VII, 148.
») A. H. VII, 172.
’) A. H. VIII, 103.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
