Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
ÖFVERGÅS OSTIDEN.
svennerna eller handelsgästerna kommo därför hela perioden
igenom att spela en stor roll i den viborgska handeln, som ännu
i mångt och mycket bar en viss medeltida prägel.
Men redan mängden af de svenska och finska borgare, som
på 1560-talet nämnas bland de förmögnaste i staden, visar
att en ny tid randats för dess handel. Mot slutet af perioden
antog också — såsom vi redan framhållit — det tyska
köpmannaståndet i staden en stabilare karaktär, hvaraf framgår att
Viborg redan höjt sig till en stapelstad, där det lönade sig att
arbeta för framtiden.
Stadens ypperliga läge såsom centralpunkt för handeln gjorde
sig fortfarande gällande. Den gamla farleden längs Vuoksen
begagnades ännu, om ock mindre än under medeltiden. Måns
Nilsson lät ännu på sin tid vanligen ledsaga rysseköpmännen denna
väg genom Koukkallio och Vatikivi strömmar ned till Viborg 1).
Under livländska ryska kriget, år 1559, förde några ryssar, som
ej vågade resa Nevavägen hem, sina varor från Viborg
landvägen till Mola, „där deras gods sedan kom till båts och fördes
till Kexholm". Ännu sommaren 1601 sades några rysselodjor
hafva kommit till Kexholm med varor, destinerade till Viborg,
dit de sannolikt skulle transporteras med båt längs Vuoksen.
Dock började denna handelsväg så småningom förlora i
betydelse, sedan lugnare förhållanden inträdt på Nevan. Också
forsarna blefvo med tiden allt svårare att passera. 1588
för-gingos både folk och båtar i Tiurinkoski, när de skulle forsla
kronans proviant från Viborg till Kexholm -). Därför kommo
ock ryssarne numera, sedan hansan ej längre spärrade vägen för
dem, helst med lodjor längs Nevan eller ock vintertiden med
slädar „öfver land", ofta 20 à 30 i en karavan.
En annan urgammal handelsväg var den, som från Viborg
längs Juustila å ledde upp till Saima, förbindande nämnda
stad med Karelens och Savolaks varurika bygder. Vi hafva
redan nämnt huru Erik Turesson Bielke mot medeltidens slut
fattade planen att genom en kanal förbinda Finska viken med
Saimavattnen 3). Nu, sedan handeln fotats på inhemsk grund,
’) Teitts klagomålsregister.
’) F. S. A. 5609 ; 25.
*) Erik Turessons kanal, som kallades ,,vanha kaivanto", vidtog vid Lauritsala
oeh skulle sträcka sig mot Tokkomylly och därifrån genom en mosse till Juustila à.
F. A. T. 1853 n:ris 116—118. Dess spår utplånades genom Saima kanal.
Handelsvägarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
