Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
öfvergångstiden.
Vi skola här emellertid närmare redogöra för den viborgska
handelns utveckling under den nu i fråga varande perioden.
Det stod vid ingången af nya tiden onekligen sämre till
med affärerna i Viborg än under medeltiden. Tyskarne, som
förut varit så talrikt representerade inom stadens köpmansstånd
och öfverhufvud gifvit detsamma dess betydelse, synas efter grefve
Hoijas fall hafva dragit sig undan för den nationella politikens
angrepp. Ryssarne, som förut kommit till Viborg, medförande
vax, talg, tran, bärnfisk, hampa, lin och annat, foro nu, då de ej
vidare därstädes funno afnämare för sina varor, till Narva och
Reval. Också svenskarne, som förut seglat till Viborg med
koppar och hudar, drogo till nämnda städer ryssarne till mötes.
„Så är nu den handel, som före ryska kriget var här i Eders
nådes stad Viborg, i Narva, Nyen och Reval, och borgarne
hafva icke därefter kunnat så förkofra sig att de skulle kunna
underhålla en sådan handel" heter det i en borgerskapets
skrifvelse af år 1542 1). Förgäfves hade ock i 1645 års ordinans
inryckts särskilda bestämningar, afsedda att höja handeln ur dess
lägervall — såsom att ingen borgare, som ej egde köpmansvaror
till ett värde af minst 100 mark, skulle få idka handel, att
särskilda köpmän, åtta till antalet, förordnades, hvilka skulle „hålla
klädeshandeln uppe", att köpmännen skulle få behålla fjärde
penningen till vinst på alla de varor — salt, spannmål, koppar- och
tennvaror — som de försålde; — trots allt ville dock handeln
icke uppnå någon nämnvärd liflighet2).
Måhända bidrog till handelns förfall också Nils Grabbes
mindre vänliga stämning mot ryssarne. Dock blef det ej heller
mycket bättre under Måns Nilsson, som var mycket intresserad
af den ryska handeln. Ånnu 1651 stod den viborgska handeln
i hufvudsak på medeltida fot. Den inskränkte sig så godt som
uteslutande till Reval, och under kriget mot Ryssland 1556—56
låg naturligtvis all handel nere.
Men sedan blef Klas Kristersson, som med all makt ville
fästa handeln vid Viborg, ståthållare och förverkligandet af hans
planer underlättades väsentligt genom det samtidigt utbrutna
kriget emellan Tyska orden och Ryssland, hvarigenom Nevan och
de livländska hamnarna blefvo stängda för ryssarna. Åren 1558
och 1559 äro med afseende å handelsrörelsens liflighet och om-
’) Grotenfelt: Suoinon kaupasta Vansi-kuninkaitten aikana, sid. 98.
2) A. H. I, 165.
Handelns
utveckling.
De stora
han-dels&ren 1558
och 1569.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
