Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 ÖFVERGÅS OSTIDEN.
krut så mycket han och hans parti behöfva kunde. Ryssarne
begåfvo sig emellertid landvägen till Viborg och fordrade
upprättelse af Horn, enär öfverfallet skett på svenskt vatten.
Liv-ländarne åter, som sinsemellan råkat i delo om bytet, började
slåss, „loverandes om hvarandra som galningar", så att de ej
märkte, att de af vind och ström blifvit drifna nära Rödhäll.
Då ryssarne hörde att fribytarne kommit „så nära för dörrn",
började de än värre bruka sin mun, menandes att allt hade skett
med Horns bifall, eftersom han icke låtit antasta orostiftarne.
Klas Kristersson måste nu sända ut sina jakter och gripa
fribytarne, hvilket dock misshagade konungen, hvarför de snart
åter frigåfvos. Emellertid fordrade ryssarne godtgörelse för sina
förlorade varor af svenskarne, och detta ledde till en oändlig
skriftväxling emellan svenska, ryska och livländska myndigheter 1).
Om hösten 1569 hände det sig åter att tvenne myndiga
ryska köpmän Fedor och Kusma Perssina, som kallade sig
storfurstens köpmän", trots Horns tillsägelse, att de ej utan att låta
sig ledsagas skulle resa från Viborg, i hans frånvaro företogo
sig att på egen hand begifva sig land vägen hem. De hade
dagarne före sin afresa druckit och svärmat i Viborg med två
„lösa kumpaner", för hvilka de ock yppat sina resplaner. Dessa
voro emellertid två skälmar, som lade sig på lur bland stenarna
vid Munkekällan; och när de sett ryssarne stjälandes bära ut
sin tingest och värjor genom Karjaporten och ridande hugga sin
kos, satte de efter dem i sällskap med några druckna bönder och
hemtade dem om natten utplundrade tillbaka till Viborg. Då
några borgare följande morgon kommo till Karjaporten och sågo
ryssarne därutanför och hörde huru saken förhöll sig, blefvo de
genast frigifna och ^kumpanerna" satta i tornet. Men emellertid
fordrade nu ryssarne af Horn en ansenlig summa i ersättning
för de varor, som de sade sig förlorat. Detta gaf åter
anledning till en lång skriftväxling 2).
Under sådana förhållanden var det verkligen ej under om den
misstänksamme konungen, som dessutom uppskakats af det
öfverdrifna ryktet att den „ryska hopen" i Viborg vore vida talrikare
än hela stadsbefolkningen, blef orolig och menade att där var
en ond köpslagan i Viborg, i det att ryssarna rådde där nästan lika
’) Klas Kristerssons registratur "/, 1558 och flerstädes.
J) Arehiv fttr die Geschiehte Liv-, Est- und Curlands. Neue Folge. Bd IV
von C. Sehirren, sid. 205—209. Klas Kristersson till Gustaf I "/, 1500.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
