Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
ÖFVERGÅS OSTIDEN.
I början af 1600-talet funnos i Viborg åtminstone trenne stora
fartyg, som seglade på Holland, nämligen „Vildeman" — äfven
till Frankrike 1608 — ..Dufva" och „Ulf". Dessutom gick ett,
„Fortuna", på Lybeck *). Sålunda var man i hufvudsak kommen
på det klara äfven med sjöfarten.
Småningom hade ock den medeltida handelns plågoris,
„sjö-röfveriet", blifvit hämmadt. I början af perioden förekommo
ännu s. k. sjötjufvar, särdeles under krigstider. Huru
egendomliga förhållandena i detta afseende voro ännu på 1540-talet,
finna vi däraf att några viborgska borgare, som under anförande
af en Peder Djup blifvit utsände att vakta på böndernas olagliga
seglats, en gång företogo sig att „sedan kyrkoherden i Viborg
blifvit deras kapten" utan vidare plundra ett ryskt fartyg och.
dela lasten sinsemellan 2). Men sådana händelser blefvo ju
längre det led allt mera sällsynta. I slutet af perioden torde
fartygen redan ensamma vågat sig ut äfven på längre
färder, blott de aktade sig för „rikets öppna fiender". Närmast
Viborg hade farleden genom Klas Kristerssons åtgärd blifvit
noga utprickad och inom skären grund och lönnklippor
utmärkta B), så att tyskarne ej mer skulle hafva skäl att klaga
öfver „den onda leden". Ifrån Trångsund, som möjligen redan
tjänade såsom något slags yttre hamn, var farleden upp till
staden utmärkt förmedels tunnor. Själfva stadshamnen utanför
Håkansport var så djup att man kunde löpa där in med skepp
om 120 läster, som lågo 6 eller 6 alnar djupt 4). Dock synes
den medels gräfning måst hållas i behörigt skick. 1562 —
heter det i slottsräkenskaperna — »kommo till att grafva
utanför staden till en skeppshamn 7,180 Y2 dagsverken".
Huru sjöfarten på Viborg under perioden för öfrigt
utvecklade sig utvisa följande siffror. 1662 gingo från Viborg 26
skepp, däraf 17 till Reval, 1 till Lybeck, intet till Holland.
Ifrån 1680-talets början ända till periodens slut afseglade i
medeltal omkring 20 à 24 fartyg årligen. Af dessa gingo 7 à
8 till Lybeck och ungefär lika många till Holland, men däremot
endast 1 à 2 till Reval. Liknande var förhållandet med de in-
’) „Vildeman" och „Dufva" nämnas 1602—1610; »Fortuna" åtminstone 1602.
3) Grotenfclt: Suomen kaupasta Vaasa-kuninkaitten aikana, sid. 100.
’) Klas Kristerssons registratur "/, 1559.
*) Klas Kristerssons registratur "/, 1559. Vid seglats räknade man sjövägen
i s. k. vikusjöar. Så låg t. ex. Korsnäs 4 vikusjöar från Viborg, Stockholm 120 o. s. v.
SjBleden och
hamnen.
Skeppslista.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
