Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRI OCH HANDTVERK.
217
rättighet att, — „om lägenheten från befästningen mistas kan", —
bygga en sågkvarn vid Konkkallio ström i Stranda socken, Men
då denna såg icke vidare omtalas i tidens handlingar, får man
måhända antaga att planen icke blef realiserad ’).
Af handtverken stod nu såsom under medeltiden
guldsmedsyrket främst. Staden hade tidtals trenne, någongång t. o. m.
fyra guldsmeder, af hvilka några synas gjort sig kända för drift
och skicklighet. 1559 lät Kilas Kristersson guldsmederna
granska en pärlemorbägare, som hertig Johan ärnade köpa af tyskarne.
Men de förklarade att den var illa gjord och „allenast hitförd
uppå ryssen; till annat duger samma pärlemoder intet" 2). 1586
utarbetade Baltsar Guldsmed ett prydligt kredenskar för stadens
räkning, som vog 111 1j2 lod och i arbetslön betingade 20 daler
29 öre 3). 1609 förfärdigade Bernt Guldsmed de nio förgyllda
silfverkupor, som hängdes under den nämnda år i Viborg
ingångna svensk-ryska traktaten. S. å. fick Kristofer Guldsmed
af regeringen i uppdrag att probera det nyupptäckta
silfver-berget i Nyland.
Näst guldsmederna kommo nu, såsom under medeltiden,
skräddar- och skomakaryrkena. Det förra bestod i medeltal af
4 à 5 medlemmar, hvartill åtminstone tidtals kom en och annan
förnämligare „herreskräddare bland de tyska gästerna". Det
senare åter synas — om man får lita på margeldslängderna —
räknat 6 à 7 representanter, förutom några skoflickare eller —
såsom de dåförtiden kallades — ^sutare".
Också snickarne och smederna, hvilkas antal torde utgjort
i medeltal resp. 4 eller 5, bildade rätt ansedda yrken. Henrik
Klensmed satt på 1560-talet i rådet och en annan smed, Baltzar
Klensmed blef mot slutet af perioden förordnad till ålderman
för rörsmederna i länet. Ett yrke, hvars betydelse i följd af
den tilltagande tjäruutförseln var i starkt stigande, var
tunn-bindarnes, ehuru deras antal ej torde öfverstigit 4. 1559 var
en Simon Tunnbindare rådman.
öfriga i staden representerade yrken voro murmästare (3
eller 4), kopparsmeder (2 eller 4), bältare, skinnare, mjölnare
’) Waaranen, IV, 349. Klas Åkesson hade ock 1584 en sfigkvarn i Kaijala,
hvilken Jakob Henriksson Hästesko låtit uppsätta.
*) Klas Kristerssons registratur V7 1559.
’) Stadsräkenskapen för nämda år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
