Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STADENS DRÄTSEL.
225
bete. Sålunda erhöll 1559 Tomas smed skattefrihet för det han
gjorde tunnor i skeppsledan, 1595 Clement skräddare för att
han „sömmade stadsens klädning", o. s. v.
Likasom margelden voro också burskaps- våg- och
bropenningarna äfvensom saköresmedlen gamla inkomster, som redan
under medeltiden influtit i stadskassan, dock så att af de senare
förut en del tillfallit kronan. Alla dessa inkomstposter
varierade mycket under olika år. Vågpenningarna berodde h. o.
h. af handelsrörelsens storlek, och det fanns år, då sådana
alls ej inflöto, emedan — såsom det hette — det varit ingen
handel. Likaså berodde saköresmedlens belopp sjelffallet
alldeles af omständigheterna. Slutligen gjorde staden sig nu, såsom
under medeltiden, god inkomst genom förräntande af sina
öfver-skottsmedel, uthyrande af källare och visthus, försäljning af
tomter m. m.
Helt och hållet nya inkomster, som tillkommo under denna
period, voro stadgeräntan från de donerade godsen, som mest
utgick in natura, äfvensom tredje delen af tullen, hvilken från år
1600 tillföll staden. Dessutom fick staden tillfälliga inkomster
genom uppbärande af friskilling, en frivillig afgift, som erlades
vid försäljningen af tomter, 10:nde penningen af i staden fallet
arf, tredjedelen af från staden afflyttandes lösegendom o. s. v.
Utom penningar uppbar staden dessutom af borgerskapet
en mängd s. k. persedlar, såsom stockar, bräder, samt dagsverken
m. m. För penningar inköptes dessutom spannmål, kött, järn, kalk
m. m., hvilka varor på en tid, då lönerna ofta betaltes i
naturapersedlar, aldrig fingo saknas i stadens visthus.
Stadens drätsel var åtminstone ännu i början af perioden
h. o. h. på medeltida fot. Några rådmän eller därtill utsedda
borgare uppburo fortfarande margelden. Under uppbördstiden
ansågo de sig berättigade att för sitt omak se sig tillgodo med
förfriskningar på stadens bekostnad antingen på rådhuset eller
stadens källare och iakttogo härvid icke alltid tillbörlig
sparsamhet. Så anmärktes om 1558 års uppbördsmän, att de förtärt så
länge de margeldspengarna tillfylles uppburit 42 mark, hvilket
ansågs vara något för mycket, i anseende till att hela
uppbörden ej steg till mer än 300 mark. Sedan de indrifvit
penningarna, uppburo de dem i läderpåsar till rådhuset. Där räknades
och omhändertogos de sedan af borgmästarne och
stadsskrifva-ren, hvarpå de inlästes i stadens danska kista eller fördes till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
