Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTGIFTER, DAGSVERKSSKYLDIGHETEN OCH SKATTERNA. 227
serade i staden, gafs lindring från den stränga
arbetsskyldig-heten, med hvilken endast åliggandet att gå i vakt och vård
kände mäta sig i impopularitet. Alltjämt pliktfälldes folk för
det de strejkat från stadens arbete eller försummat „vakt
och vård".
Men oaktadt staden sålunda använde största delen af sina
inkomster och en god del af sin arbetskraft för ett ändamål, som
visserligen var nyttigt för densamma men som dock kunde
anses vara af ännu större betydelse för riket, undgick den
inga-landa att ytterligare besväras med direkta pålagor till det
allmänna. Kronan hade väl gifvit staden betydande summor,
då den afstod från sin andel i margelden och sakörena och
donerade åt staden jordagods och en tredjedel af tullen. Men
hvad den gaf med ena handen tog den tillbaka med den
andra. Viborg fick under denna period i likhet med andra
städer betala dryga dels tillfälliga dels mer eller mindre stående
„hjälper" och „gärder". Visserligen tog regeringen äfven i
afseende å dessa kontributioner en viss hänsyn till de stora
utgifter staden redan i och för sig hade för det allmänna bästa,
men de nya pålagorna blefvo i alla händelser kännbara nog.
De största af dessa tillfälliga pålagor voro de s. k.
sölf-skatten af år 1571 och Elfsborgslösen af 1614—17, hvilka
båda upptogos för återinlösandet af Elfsborg från Danskarne.
För den förras erläggande värderades borgerskapets hela
förmögenhet, som uppskattades till något öfver 82,000 mark,
och sedan uttaxerades — „för deras fattigdom och för den
större gästning de af krigsfolket hafva" — endast 15:nde
och icke, såsom annorstädes, 10:nde penningen, som utgjorde
4,026 mark och 371 lod silfver. Härvid togs i betraktande all
borgarnes lösa egendom, för så vidt den bestod i reda
penningar, guld, silfver, koppar och tenn äfvensom boskap och
handelsvaror, och värderingen var ytterst minutiös, så att man
upptecknade t. o. m. de minsta poster såsom ett par stycken
bräder, några flikar näfver o. s. v. Den senare Elfsborgslösen åter,
som upptogs efter hjonelag, erlades under 6 terminer (1613—
1619), så att borgerskapet de nämda åren, betalade respektive
965, 750, 701, 680, 630 och 536 daler eller inalles 4,262 daler.
Utom dessa stora skatter betalade staden dessutom
särskilda gånger mindre gärder: 1576 150 ungerska gyllen, 1583
100 daler, 1587 60 ungerska gyllen, 1606 150 daler
„brude-skattspenningar", för att ej tala om vissa till hälften frivilliga,
Skatter, pålagor
och gärder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
