Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
ÖFVERGÅS OSTIDEN.
ter varit H. K. M. trogen och icke förtalat H. K. M. såsom de
andra gjort", hvilket allt måste tolkas såsom syftande på hans
medgörlighet i liturgifrågan. Därmed återställdes en hel del af
de katolska ceremonierna, om ock den gamla helgondyrkan
uteblef. Också i Viborgs skolestuga bestegs åter katedern 1584
af en katolik, björneborgaren Gregorius Clementis, som studerat
vid jesuitkollegierna i Rom och Braunsberg. Till staden anlände
vid denna tid, 1583, fyra italienare — såsom det hette — „för att
bese landsens lägenhet", ett något egendomligt motiv för deras
resa, hvilket låter en förmoda, att de egentligen voro hemliga
emissarier af den katolska reaktionen, sända att göra propaganda
i den höga norden.
Under sådana förhållanden började protestantismen vackla i
sina fogningar. Också en och annan viborgare fann sin väg till
utlandets katolska jesuitseminarier, hvilka arbetade på nordens
återomvändelse. Bland sådana „papister" nämnes en „m:r Johan
Ruit von Wiborg", *) sannolikt medlem af den numera i staden
bosatta familjen Ruuth. Ja — en son till Viborgs förste
reformator och luterska biskop Paul Juusten, vid namn Kasper Juusten,
studerade år 1590 i jesuitseminariet i Braunsberg och säges
hafva, efter det han varit page hos drottningen i Polen, dött
såsom katolik -).
Det gällde i saüning för hertig Karl att återupprätta sin
faders verk också på detta område, som på så många andra.
Redan vid mötet i Uppsala 1593, där protestantismen stadfästes
såsom rikets religion, utsågs en ny biskop, Petrus Melartopæus,
för Viborgs stift, men han kom dock aldrig att tillträda sitt
ämbete, enär „administratorn" Erik Sorolainen ej ville afstå från
den viborgska kyrkans styrelse. Efter sina segrar under
inbördeskriget 1598—99 förnyade Karl 1602 sin plan att tillsätta
en egen biskop i Viborg, hvartill han tänkte sig stadens
dåvarande skolrektor Christianus Bartholdi — meu äfven denna gång
blef planen, af okänd anledning, icke realiserad, likasom icke
heller prästerskapets 1614 framställda anhållan om en
superintendents tillsättande i Viborg ännu under denna tid ledde till
någon påföljd. Viborgs stifts högsta styrelse låg fortfarande
i händerna på den aflägset boende administratorn. Men de
’) Pajula, Buomen kirkon tilasta, sid. 71.
*) H. A. X.. 203.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
