Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
öfvergångstiden.
Ur de staden enskildt tillhöriga kanonerna hade under den
korta belägringen ej hunnit afskjutas mer än 10 stycken
järnlod
Detta var den sista ryska belägringen under 1500-talet.
Men Viborg hade också redan fått pröfva nog på alla de
svårigheter dess läge såsom gränsfästning medförde. Den ständiga
faran för fientliga påhälsningar, som de långvariga krigen på
östra gränsen medförde, och de däraf förorsakade afbrotten i all
handel och vandel måste naturligtvis inverka i hög grad
menligt på stadens lugna utveckling. Dess hufvudnäring, som just
höll på att nyskapas, led oberäkneligt afbräck i följd af de
under krigstiderna ständigt förefallaude kaperierna och ofta
förnyade handelsförbuden. Utlänningarna började, trots alla
regeringens försök att länka handeln i sina gamla gängor igen, allt
mer att draga sig till Narva och särdeles till Reval, sedan denna
stad kommit under svenskt välde. Ja holländarne och tyskarne
sökte t. o. m. en alldeles ny väg till Ryssland, hvilken erbjöd
dem större säkerhet än de af krigsflottor ständigt genomkorsade
gamla farlederna på Östersjön, nämligen öfver Ishafvet till
Arkan-gelsk. Följden var att den viborgska handeln, som väl vunnit
i stadga i det den förvandlats till aktiv, icke kunde tillväxa
såsom den under andra förhållanden bort, utan fast hellre mot
periodens slut aftog.
Kom så det nya ryska kriget 1609—1617. Det utkämpades
visserligen långt borta från Viborg, men dess verkningar kändes
icke dess mindre i staden. Viborg var basen och
utgångspunkten för de uti Ryssland opererande svenska härarna. Det
genomtågande krigsfolket, som skulle inkvarteras, „låg borgerskapet
ständigt på halsen", 2) och de af och an resande kungliga
ämbetsmännen pockade på gftstning och fri skjuts. Konungar, hertigar
och furstar passerade staden i oafbruten rad. Gustaf Adolf själf
’) Också själfva krigsöfversten Klas Fleming synes vid denna tid befunnit sig
i staden. Åtminstone var ban där med krigsfolket några dagar tidigare, den 15
februari. — Ur kronans kanoner afskötes 168 blylod och 570 järnlod.
l) För det underhåll staden gifvit åt där tidtals kantonncrade soldater, blef
borgerskapet äntligen */» 1619 godtgjordt sålunda att det befriades från erläggandet
af 0:te termins Elfsborgslösen, »och hvad soldaterna därutöfver förtärt skulle
framdeles afkortas på dess utlagor». — På annat ställe heter det åter: »Efter
Iwger-»kapet i Viborg faller alldeles besvärligt och omöjligt längre att underhålla
krigsfolket, som dar en tid bortåt uppå halsen legat hafva», skulle dess förluster, enligt
förordnande af 161!), ersättas ur Elfsborgs lösens medlen.
Stadens
tillstånd under
kriget 1609-1617.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
