Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STADENS TILL8TÅND UNDER KRIGET 1609- 1617.
249
tvenne gånger 1614 och 1616 ’), grefven af Mansfeld 1610,
fursten af Moldau 1610, hertig Fredrik af Württemberg 1616,
grefven Johan Casimir af Pfalz Zweibrucken samma år o. s. v.,
för att ej tala om hertig Karl Filips långa vistelse i Viborg
1613, hvilken — såsom förut nämnts — ^utblottade staden mer
än som en sådan gränsfästning uti denna tids lägenhet borde
vara".
Trots alla fröjdeskott, som skötos till ära för de svenska
vapnens segrar—10/3 1610, då tidender kom att Kexholm hade
gifvit sig under Sveriges krona, 6/g 1611 då bud anlände „att de
våra infått Novgorod", 1614 då underrättelse inlöpte" „att de våra
öfvervunnit fienden under Novgorod och att Augdov var
inbekommet", o. s. v. — var man dock aldrig i Viborg så säker på
krigslyckans beständighet, att man ej skulle fruktat för
möjligheten af en fientlig påhälsning. Gränsfästningen måste sättas i
försvarstillstånd och borgerskapet fick genom ökade dagsverken
på murarna känna dagens tunga. 1610 säger sig Arvid
Tönnes-son vara besvärad „af dagligt öfverlopp med krigssakerna vid
Viborgs befästning". Skansmästaren Herojantz hade fullt upp
med arbete. 1611 förbättrades skottfönstren vid
Nyportsrun-deln, 1612 nedslogos pålar eller stockar i bröstvärnen på vallen
i Nybefästningen äfvensom förnyades skottgluggarna i
Pantsar-laksbastionen; 1616 beslogs Karjaporten med 63 järnplåtar o. s. v.
I staden låg nu i ständig garnison en särskild „fänika"
lansknektar, kallade „ Viborgs stads knektar", hvilkas höfvitsmän var
en Hans Roth, och borgerskapet försedde sig, för alla händelser,
med nya „rör" af Baltsar Klensmeds välkända fabrikation.
Men värst af allt var att handeln åter började lida afbräck.
Redan 1610 klagade borgarne högeligen att de i denna
fejdetid hade ganska ringa handel. Också det samtidiga danska
kriget förorsakade stadsboarne ansenliga förluster. 1611 förlorade
Viborgs förnämsta köpmän, Rötger Boisman och Bertil Ruuth, i
ett drag på sjön genom juten varor till ett värde af icke mindre
än 1,204 daler. Äfven Hans Sneck klagade 1615 att han lidit
stora skador „såväl i den sista danska som denna ryssefejden".
Följden af den allmänna osäkerheten var att trafiken, trots alla
’) Under sin vistelse 1614 i Viborg lånade Gustaf Adolf af Arvid Tönnosson
300 daler, af borgerskapet 1,129 daler, af borgmästarena 166 daler 12 öre och af
tre andra borgare 1,378 daler. Waaranen: Landtdagen 1616, sid. 52.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
