Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.
törnen, hvilka bibragte sår, som ingalunda voro lätta att läka.
Tidehvarfvet infriade långt ifrån alla de löften, hvarmed det
börjat, och mot periodens slut förmärkes, trots allt, åter ett
nedåtgående i stadens ekonomiska välstånd. Men vi skola oj gå
händelserna i förväg, utan låta dem själfva tala sitt ovedersägliga
språk.
Efter Stolbovafreden erhöll Viborg såsom fästning
betraktadt en helt annan betydelse än det haft under medeltiden och
1500-talet. Riksgränsen var nu förflyttad långt bort till Ladoga
och Nevan, tvenne grafvar, öfver hvilka det — såsom Gustaf
Adolf sade — ej mera för fienden var så lätt att hoppa.
Nyen-skans, Nöteborg och Kexholm hade upptagit Viborgs roll såsom
gränsfästning. Viborg, som ej mer stod i första ledet, då det
gällde riksförsvaret, förlorade härigenom i icke ringa grad sin
förra militära betydelse. Detta kunde visserligen vara till gagn
för staden, som nu ostördt fick utveckla sig i fredens hägn, men
för Tyrgils borg innebar det slutet på dess lysande era.
Ty då slottet ej mera stod främst i elden, tänkte man ej
heller längre på dess förbättrande med nya fästningsverk och
byggnader. Det förblef därför hela 1600-talet igenom till sitt
yttre utseende sådant det varit redan under föregående period.
Ingen väsentlig förändring eller tillbyggnad daterar sig från hela
denna långa period; och skedde där någon förändring,
hvilken då vanligen inskränkte sig till vissa omställningar i dess
inre, medförde den i regel ett slopande af borgens gamla,
ärofulla minnen. Slottet, som under föregående period från en
medeltida feodalborg förvandlats till ett för tiden modernt fäste,
blef nu rätt och slätt ett landshöfdingsresidens och en
förråds-depot för provinsens civila och militära förvaltning.
Det höga S:t Olofstornet och de präktiga slottsbyggnaderna,
1500-talets vallar och bastioner, underhöllos endast såtillvida
med nödiga reparationer, att de icke helt och hållet skulle
förstöras af tidens tand. 1625 täcktes lönngången emellan slottet
och staden, „däraf taket var förfallet";- 1655 iståndsattes en liten
„rundel" under slottsvallen; 1675 „uppmurades slottsvallmuren
vid blockhuset högre"; 1676 verkställdes, emedan man då
fruktade ett anfall från Ryssland, större murarbeten å slottet; 1677
reparerades den förfallna rundeln vid „Matin reikä"; 1708 byggdes
framför slottsporten ett bålverk o. s. v. Också nedref man ett
och annat numera alldeles otjänligt eller under de förändrade
förhållanden, som nu inträdt, t. o. m. skadligt fästningsverk.
Slottet.
Dess aftagande
militära
betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
