Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BISKOPSHUSET. PRIVATA STENHUS.
271
kriget till inkvarteringsrum åt militären. De följande biskoparna
måste åter bo i hyrda bostäder, tills Abraham Thauvonius i början
af 1670-talet på egen bekostnad åter satte biskopshuset i stånd.
Men äfven han drabbades af samma missöde som Bjugg, i det
1678 års brand dref äfven honom ur huset. Först efter tjugu
år reparerades det ånyo af kronan och säges då hafva blifvit
både präktigare och bekvämare än någonsin förut.
Sådana voro, i korthet framställdt, de öden, som stadens
offentliga byggnader undergingo under regularitetens tidehvarf.
De hade alla på ett eller annat sätt blifvit berörda af regleringen,
och ehuru svårt det var att få ihop medel till deras reparationer
och underhåll, så att det ofta räckte tiotal år innan en besluten
byggnadsåtgärd blef verkställd, voro de dock samtliga vid
periodens slut i bättre stånd än de varit någonsin förut.
Också i afseende å de privata byggnaderna undergick nu
staden en förändring till det bättre. Likasom under 1600-talet,
vinnlade sig äfven nu regeringen om att förmå borgerskapet att
— till förekommande af eldsvåda och eljest staden till
prydnad — bygga åt sig stenhus. Efter branden 1628 gaf Gustaf
Adolf sex års skattefrihet åt alla dem, som uppförde sådana
byggnader; och liknande friheter medgåfvos äfven efter 1662 års
brand genom resolutionerna af 4/g 1663 och 3/10 1666 *). I
sammanhang med stadens nybyggande efter regulariteten bestämdes
ock 1642 att ingen skulle få uppföra träbyggnader närmare
ett stenhus än 4 à 6 famnar2) äfvensom att alla hus omkring
det nya torget, „staden till zirath", skulle byggas af sten. Den
skattefrihet, som stenhusegarne sålunda åtnjöto, dref mången
att på sina nya tomter uppföra sig hus af sten. Några af dessa
voro efter den tidens förhållanden verkliga palats, t. ex. Antoni
Borchardts nya hus vid torget, uppfördt på 1650-talet, Plantins
stora nära rådhuset belägna hus 3), som värderades till den respek-
’) Är 1650, då staden för dem, som byggde stenhus, begärt understöd af
aecis-medlen, lofvade kronan, som ej kunde afstå från denna inkomst, att de skulle få en
utjord, icke till att bo på, utan under sin gård i Viborg.
*) Trähus skulle ej få byggas närmare ett stenhus än fem eller fyra famnar.
K. M:s resol. »•/, 1642.
*) Att Plantins stenhus låg nära rådhuset och ej vid Karjaportsgatan,
framgår däraf, att en person, som skulle från rådhusknuten vid torget gå upp för
Drottninggatan till Biskopsgatshörnet, sade sig hafva passerat „utmed borgmästaren
Privata stenhas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
