- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
276

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

276 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.

Cröell hade börjat uppföra huset redan 1636, således före
regu-laritetens införande, och ehuru det stod „i rätt linea", funno
hans afundsmän på att förbjuda honom slutföra byggnaden,
„emedan det syntes såsom om han velat bygga emot
regula-riteten". Knappt hade han undgått detta angrepp, innan hans
granne, rådman Mårten Lehusens enka, som egde nuvarande
Hackmanska gården, antastade honom för att hafva byggt tre
alnar in på hennes tomt. Cröell försvarade sig därmed, att
tvärtom rådman Lehusen själf i tiden inkräktat något af hans
tomt till grund för ett nytt stenhus, som han ärnade uppföra,
och sedan med honom ingått den förlikning, att Cröell finge
sätta sin stenhusmur „på det lehusenska fundamentet". Men
enkan yrkade nu att hon, när hon byggde sig ett stenhus, skulle
få begagna Cröells stenhusmur till fjärde vägg, d. v. s. „att hon
skulle ha tillstånd att låta hugga hål på Cröells stenhusmur och
bjälkarna där inlägga och med järnankare fästa", en fordran som
Cröell naturligtvis ej kunde gå in uppå. 16BO dömde omsider
rätten Cröells tomt „fri för Lehusens enkas tilltal" och gaf honom
rätt att fullända byggnaden. Huru det sedan gick med lehusenska
stenhuset, hvars grund rådmannen redan lagt på 1630-talet och
hvilket enkan tjugu år senare var i beråd att bygga, framgår
ej ur handlingarna. Emellertid var det ej ännu slut med
pro-cessandet. Där fanns en liten tomt emellan Cröells och
Bor-chardts stenhus, som tillhörde barberaren Hans Tesche. Den
var bebyggd med trähus. Efter 1652 års brand fordrade
emellertid grannarna, att Tesche antingen skulle bygga stenhus eller
också utrymma sin tomt, ty de ville ej lefva i ständig fruktan
för eldsvåda för hans trähus’ skull. Cröell hotade att alls ej
restaurera sitt nedbrunna stenhus, om Tesche finge ånyo bygga
sitt trähus. *) Tesche svarade att han ej hade råd att bygga
stenhus och frågade rätten „om han skulle resa utur staden",
hvartill honom svarades: han kunde väl få tomt annorstädes, där
trähus ej äro stenhusen till fara. Tomten värderades till 775
daler, hvilken summa grannarna genast deponerade i rätten.
Så fick Tesche gå från gård och grund, och hans tomt blef såsom
en grannarnas gemensamma egendom obebyggd och står såsom

’) Johan Cröell hade dessutom tvft andra stenhus, af hvilka åtminstone det
ena, byggdt 1628, synes legat på samma tomt som det ofvannämnda. Alla tre blefvo
hemsökta af branden 1652.

J) R. p. " a 1653 och flerestädes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free