Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
Under magistraten subordinerade stadens öfriga tjänstemän
och betjänte: stadssekreteraren, stundom kallad syndikus, hvilken
förde protokollet vid rådets sammanträden; stadskassören och
stadsfogden, af hvilka den förra omhänderhade stadskassan, den
senare åter uppbar och exekverade dess intrader, hvarför han ock
kallades „uppbördsmantf och exekutor; stadsfiskalen eller
upp-syningsmannen äfvensom de sex stadstjänarne, hvilka i sina
„blåa rockar med gula ränder" *) gingo rättens ärender.
Dessutom förekom där en massa mindre funktionärer: portläsaren,
strandridaren, brokikaren, trumslagaren, stadspiparen samt
mästermannen — en mycket viktig funktionär i 1600-talets samhälle,
hvilken dock vanligen hade oturen att slutligen själf undergå
samma öde, som han beredt så många andra. Han bodde borta
i Pantsarlaks, där han jämte prästen var stadsdelens remarkablaste
personlighet. Också kallade han sig stundom „borgmästare i
Pantsarlaks".
Under rådet såsom lagskipande myndighet fanns i staden
ock en nedra- eller kämnärsrätt. Den bestod till en början af en
till „kämnär" förordnad rådman, som „ambulatorie" i tur med
sina ämbetsbrödar förestod presidiet, samt en eller tvenne
edsvurne borgare såsom bisittare. Senare, 1673, tillsattes, enligt
K. M:s resolution, en af rådmännen, Sven Moderus, till „stadig
kämnärspraeses", mot en sedermera dock indragen förhöjning i
lönen, hvarjämte bland borgerskapet utsågos för l/2 år i sänder
tvenne bisittare, „allt efter ordningen i matrikeln". 1691
framhöll landshöfdingen såsom nödvändigt, att de äldsta och
förståndigaste af borgerskapet skulle förordnas till bisittare och ej de
yngre, „som sig ännu intet på lagen, ja kanske svenskan förstå".
Han föreslog t. o. m. att i Viborg såsom i Stockholm skulle
tillsättas ordinarie kämnärer med årlig lön, „så att de andra af
borgerskapet, som mycket hafva att göra med sin handel, finge
bli i frid för det besvär bisitteriet medför" 2).
Dessutom höllos i staden också s. k. accis- och sjötullsrätter,
vid hvilka vederbörande tullinspektor fungerade såsom ordförande
och tvenne för högst ett halft år i sänder utsedda rådmän såsom
bisittare. Slutligen hade den s. k. ämbetsrådmannen att närvara
vid handtverksskrånas ämbetsrätter.
’ ) B. p. »/. 1656.
’) För vad från kämnärsrätten till rådsturätten erlades 12 öre s. m.
19
Staden» Öfriga
tj&nstemln och
be tj Sute.
Klmnärsrlttea.
Accis-,
sjBtulls-och ftmbets-r&tter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
