Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BORGERSKAPET. DEN TYSKA NATIONALITETEN.
309
till regeringen med anhållan om skydd. Särskildt var detta
en nödvändighet under de tider, då borgerskapet af missnöje
med det utländska rådet sammangaddade sig under Cröells och
andras ledning och på sina sammankomster utfor i förbannelser
öfver „sina förtryckare". Eedan 1636 måste drottning Kristinas
förmyndare utfärda en sträng befallning åt viborgarne att hafva
respekt för sina borgmästare och råd. Af denna akt, som väl
af den angripna stadsstyrelsen ansågs som en skyddande magua
charta, synes rådet hafva låtit taga en kopia under stadens sigill,
måhända för att hängas ut till allmänhetens kännedom.
Borgerskapets ställning till rådet var nämligen i de flesta
fall allt annat än fredlig, beroende på orsaker, som hade sin
grund i de säregna kommunala förhållanden, som sedan
urminnes tider danats i det viborgska stadssamhället och hvilka ännu
verkade, hotande att taga en för massan af borgerskapet
ödesdiger vändning.
Strax i början af perioden, delvis kanhända ock redan
under allra sista tiden af föregående period, förstärktes stadens
tyska element — hvars grundstom sedan 1600-talet utgjordes af
familjerna Thesleff, Boisman, Cröell m. fl. — med stamfäderna
för släkterna Skarbou, Franck, Badhe, Hanne, Barckhusen, Frese
och Mums, hvilka alla nämnas såsom bosatta på orten redan före
år 1620. På 1620-talet tillkommo släkterna von Broken, von
Hollen, von Borgen, Priem, Feuerbom. Bent af öfverväldigande
blef den främmande immigrationen på 1630- och 1640-talen — en
följd af det uppsving handeln vid denna tid nådde. Det heter
i början af 1640-talet att staden dagligen ökas med främmande
handelsmän och torftigt handtverksfolk, 1649 likaså, att staden
dagligen tillväxer med främmande handtverkare. Endast inom
köpmansståndet blefvo ett tjugutal nya namn under denna tid
inregistrerade i stadens borgerskapsförteckningar: Borchardt, Cass,
Vogel, Schlegel, Hunnius, Gudrath, Nymann, Zitting, Willers, Babbe,
Bruns, Ellers, Heitz, Timmerman, Winberg, Holst, Platzman,
Sutthoff, Dannenberg m. fl. Ännu större måste tillströmningen af
utländska handtverkare varit, eftersom det företrädesvis för deras
skull ansågs nödigt att på orten inrätta en tysk församling.
Bland tyska handtverkarnamn, som nu eller senare tillkommo, må
här blott nämnas: Holtgref, Danckwart, Teubel, Cleve, Eugeröd,
Schultz, Groumelier m. fl. ’).
’) Lögns: Ur Viborgs historia, II, sid. 22 och följ.
Borgerskapet.
Det tyska
elementet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
