- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
311

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

311

gemensamt moderland ett band, som skulle närmare förenat dem
med hvarandra ’). De talade tyska i sina hem och äfven i
affärs-lifvet, men i det offentligas tjänst och i beröringen med de öfriga
invånarne använde de de inhemska språken. En viss sveticering,
för att ej säga fennicering, gjorde sig därför tidigt gällande inom
de tyska familjerna, och hos några, t. ex. släkten Frese, hade
den redan under denna tid slagit så djupa rötter, att ur
densamma utgick en af 1700-talets främsta skalder på svenskt
tungomål.

En betydande tillökning fick under denna period också det
svenska elementet, som, ehuru talrikare än det tyska, likväl var
detsamma underlägset i rikedom och makt, så att endast en af
de gamla släkterna, den Ruuthska, numera kunde täfla med
främlingarna i anseende. Denna tillökning skedde främst genom
de från Sverige eller andra orter komna borgmästarne och
rådmännen. Borgmä8tarne Plantin, Jonas Nilsson, Menschever,
Lifman, rådmännen Anders Johansson, Javelinus, Moderus, Peter
Torstensson, Petræus, Lippius voro alla inflyttade till staden.
Några af dem blefvo stamfäder för nya viborgska släkter, såsom
t. ex. Jonas Nilsson för släkten Ranström, Anders Johansson för
släkten Dykänder o. s. v., medan några af de andra namnen
åter snart försvunno från orten. Därjämte hade det svenska
elementet ett starkt stöd uti de talrika till militären och
landsstaten äfvensom till kyrkan och skolan hörande familjerna, hvilka
utan att egentligen kunna räknas till borgerskapet, likväl trädde
i nära beröring med detsamma, t. ex. släkterna Falk, Lyding,
Oudar, Hedenius, Weckrooth, Åkerman, äfvensom Krogius,
Reuter, Carstenius, Printz, Forselius m. fl. Från några af
dessa härstammade ock släkter, som länge fortlefde i Viborg,
såsom Oudar, Hedenius, Weckrooth o. s. v.

Det svenska elementet utgjorde fortfarande, på grund af sin
talrikhet och sin egenskap af att vara inhemskt, kärnan af
borgerskapet. Dess språk, som ensamt användes vid administrationen
och rättsskipningen och äfven inom kyrkan och skolan intog
främsta rummet, vann småningom spridning äfven bland de tyska
och finska befolkningselementen. Det förutsattes städse att de
tyskar, som anställdes i stadens ämbeten, åtminstone i någon

’) Lagus: Ur Viborgs historia, II, sid. 50.

*) Lagus: Ur Viborgs historia, II, sid. 65 o. följ.

Det svenska
elementet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free