Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.
m&n skalle vara svenska språket mäktiga 1). Trots tyskans stora
utbredning på orten förblef sålunda likväl svenskan det
förhftr-skande språket och vann särdeles mot periodens slut, sedan den
tyska immigrationen afstannat, alltmera inträde i de tyska
hemmen, där det talades jämsides med modersmålet. Samma var ock
förhållandet med svenskans inflytande på den finska
nationalitetsgruppen. Troligt är — anmärker därför Lagus — att om
utvecklingen utan yttre hinder fått fortgå, det svenska elementet äfven
i numeriskt hänseende i framtiden kommit att spela en
betydelsefullare roll, uppslukat det tyska och dragit till sig alla öfre
lager af det finska.
Men äfven under dessa förhållanden voro de svenskar, som
utifrån inflyttade till staden, knappt bättre tålda än tyskarna.
Låt vara att de personer, som från Sverige eller andra delar af
riket hamnade i stadens tjänst, genom sitt språk och sin
bildning stodo de infödda viborgarne närmare än tyskarne, voro de
dock, ur viborgsk ståndpunkt betraktade, mer eller mindre
främlingar och därför mindre gärna sedda. Också de hade sina
intressen, hvilka icke alltid sammangingo med det egentliga
borgerskapets, och de rent viborgska släkterna förhöllo sig därför
af-värjande också gentemot dem.
Det finska elementet slutligen, som under föregående period
så kraftigt svingat sig upp, dukade nu, trots sin numeriska
öfverlägsenhet, helt och hållet under i konkurrensen med de båda
andra nationaliteterna. Bland köpmansståndet nämnes ej under
hela perioden mera än ett par tre finska namn, Hans Månsson
Hajain, Påval Harakka och Sven Haikoin, och de voro därtill
bland de mindre betydande affärsmännen i staden. Sedan de
redan under föregående perioden till rådet inkomne Henrik
Sai-koinen och Per Hyvätti aflidit (1622), tillslöts stadsstyrelsen
helt och hållet för denna klass af borgerskapet 2). Närmaste
grunden härtill kunde väl varit deras ringare grad af bildning
och deras obekantskap med rättegångsspråket, men man har dock
’) 1691 varnade landshöfdingen Lindhjelm stadsstyrelsen för att taga några
yngre personer till bisittare i kämnärsrätten, emedan dessa bl. a. voro okunniga i
svenska språket
*) Endast någon gång, särdeles då rådet för svågerlags skull blef jäfvigt,
inkallades några finnar till bisittare, ss. Krister Kaistinen 1641, Anders Wärein 1649,
hvarjämte Henrik Hoppiain och Henrik Wärein sutto såsom medlemmar i
kämnärsrätten.
Det Bnaka
elementet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
