- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
320

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

320 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.

nog kunde vara bra, om icke rådet „genom sin halsstarrighet och
fattade afund sökte gå en sådan man förbi, som är af nation
och härtill meriterad". „Af detta lärer besynnerligen ock" —
till-lade han — „samma nation och de finske födde en hop diverse
opinioner fatta, märkandes att deras egna infödda patrioter utan
allt skäl sålunda förgätne och ohulpne blifva".

Trots allt detta förbigicks Thesleff af magistraten, och då
han likväl erhöll K. M:s fullmakt, var rådet nog djärft att helt
och hållet negligera den allerhögsta utnämningen — ja att till
och med söka förhindra introduktionen och slutligen helt och
hållet absentera från densamma. Sådant gjorde det dock icke
ostraffadt. Menschever, som främst — såsom det sades — af
privata skäl arbetat mot Thesleff och t. o. m. hotat att vrida
nacken af honom, om han blefve pastor, fängslades och samtliga
rådet dömdes till 1,000 dalers böter och afsattes — en dom
som dock i själfva verket kom att drabba endast Menschever,
och äfven honom endast för en kortare tid ’).

Bartoid Ruuth. Det dröjde icke länge innan Cröell fick en efterträdare i
Bartold Ruuth, som oförskräckt upptog kampen emot Plantin och
rådet. Han var medlem af stadens mest betydande inhemska
släkt, brorson till rådmannen, sedermera borgmästaren Per Ruuth
Bertilsson och broder till råd- och riksdagsmannen Hans Ruuth.
Af ett häftigt och uppbrusande lynne blef Ruuth, som tidigt
synes anslutit sig till de missnöjda i staden, snart en skräck
för alla olika tänkande. Enligt hans styffaders, Johan Vogels,
yttrande hade han „kommit till Viborg som en slät karl, men
handlade nu så högt och var blefven studsig". „Aldrig i
evighet blir han någon lydig borgare". Sedan Cröell af trädt från
skådeplatsen, upptog — som sagdt — Ruuth hans stridsmantel.
Under hans och Johan Vogels ledning råkade borgerskapet
hösten 1655 åter i stark jäsning, i anledning af rådets
egenmäktiga åtgärder i några handelsfrågor. Förgäfves vädjade rådet
till den magna charta det för tjugu år sedan erhållit från hög-

’) Han insattes nämligen åter i sin tjänst af den nye konungen Karl XI. —
Orsaken till Menschevers afvoghet mot Thesleff uppgifves varit den, att den förre
velat gifta sig med sin svärfaders, borgmästar Schmedeman*, senare hustru Katarina
Valleriansdotter, men att Thesleff såsom senior i domkapitlet motsatt sig detta och
genomdrifva, att frågan hänskjutits till höga öfverhetens resolution. Han fick så
rådet att motsätta sig Thesleff och gynna Henrik Carstenius, som dessutom genom
sitt giftermål med en Schmidt hade mänga förespråkare på orten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free