Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATIONALITETSSTRIDERNA. BARTOLD RUUTH.
321
sta ort och hvilken under stadens insegel måhända varit utställd
till allmänhetens kännedom. Ruuth trädde oförskräckt fram till
rådsbordet, där landshöfdingen och stadens fäder sutto i
högtidlig konselj, medan det tillstädeskomna borgerskapet fyllde salen
till sista platsen. Enligt sin vana sparade han ej på kraftiga
uttryck, „slåendes", för större eftertrycks skull, „åtskilliga gånger
med handen på bordet". Han betecknade inför rätten
Plan-tin som en „hyrliug" eller „inhysare", hvilken, ifall borgerskapet
varit enigt, för länge sedan skulle blifvit „dickt utklappad och
sänd till Sverige igen", tilläggande därvid: „hvad skulle den
djäknefossen (= skolfuxen) här göra?" Han beskyllde öppet rådet
att se igenom fingrarna med de rika och „göra allt för gunst,
så att flottet flyter ofvanpå". Rådsherrarna voro — så föllo
hans ord — „inte vidt här, de hungerlöss, de måtte vara fånen
i våld i sitt land och icke komma hit" 1).
Denna nya upprorsmakare kufvades genom en hård dom.
På landshöfdingens förbön förskonades han väl från straffet att
förvisas staden, men han fälldes i stället till ansenliga böter
och förklarades förlustig rättigheten att idka borgerlig näring i
’) K. p. "/, 1656.
Borgmästaren Johan Plantins namnteckning (1660).
Bartold Ruuths namnteckning (1656).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
