- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
325

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE INHEMSKA SLÄKTERNAS PARTIGRUPPERING.

325

njutit borgerskapets förtroende, eftersom han bl. a. blef väld till dess
ålderman. Men den rike och stolte Peter blef — såsom vi sett
— främsta föremålet för Johan Cröells nationella opposition.
Emellertid blef släkteu snart en af de mest viborgska. Peters
son, Jockim Frese († 1700), som efter att hafva studerat i
utlandet, bl. a. Amsterdam, slutligen också blef rådman i sin
fädernestad, var skalden Jakob Freses fader. I 1600-talets kommunala
strider synes denna släkt i allmänhet iakttagit en moderat,
förmedlande hållning emellan partierna. — Den Schmidtska släkten
härstammade från rådmannen Hans Schmidt († 1649 ?), hvilken —
såsom Lagus säger — blef stamfader för en hel dynasti af
rådsmedlemmar. Hans söner voro: borgmästaren Hans Schmidt († 1688),
som sades vara i svågerlag med halfva staden och i gräl med
den andra, känd för öfrigt för den förut omtalade segslitna kam-

pen mot hans svenska rival Johan Lifman, och rådmannen
Henrik Schmidt, hvilken tidigare med ifver deltagit i
oppositionen mot de utländska i rådet. Borgmästarens son, den tredje
med namnet Hans Schmidt, blef ock rådman men afsattes 1706,
emedan han under belägringen hållit sig undan från staden. Det
Schmidtska partiet, bestående af släktens talrika anhängare och
klienter, var en tid det mäktigaste i staden. Utgörande det
egentliga rådspartiet, synes det, trots de motsatta tendenser det
– såsom ofvan nämnts — stundom förfäktade, ofta hafva ställt sig
solidariskt med „de utländske födde", såsom t. ex. i Thesleffska
domprostefrågan. — Släkten Thesleff höjde sig till betydenhet
genom bröderna, domprosten Claudius († 1666), hvars roll i
nationalitetsstriden vi redan omtalat, och assessorn i Åbo hofrätt
Peter († 1663), fader till häradshöfdingen, slutligen landshöfdingen
Johan Thesleff, adlad Stjernstedt, samt till den sista
justitieborgmästaren under svenska tiden Peter Thesleff († 1710). Denna
ansedda familj synes på sätt och vis utgjort en motvikt mot den

■Justitieborgmästaren Peter Thesleff* namnteckning (1693).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free