- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
332

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

332 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.

Af ofvannämnda invånarantal utgjordes dock minsta delen
af det egentliga, burskap ägande borgerskapet. I allmänhet torde
staden på 1600-talet haft i medeltal ungefär 200 borgare, hvaraf
40 handelsmän, 80 handtverkare och lika många småborgare
och arbetare. Då invånarantalet var som högst, steg dock
borgarnes antal — enligt en uppgift — till 350. Men redan
på 1680-talet hade det åter nedgått till 150.

Att staden likväl, trots de eviga striderna inom rådet och
borgerskapet, hvilka naturligtvis i hög grad voro egnade att hämma
dess utveckling, nu genomgick ett af sina mest lysande tidehvarf,
berodde främst af dess näringars blomstring.

Isynnerhet var det den fria och på nationell grund fotade
utrikeshandeln, hvilken under föregående period grundlagts, som
nu bar mogna frukter. Uti det handelssystem, som under namn
af merkantilsystemet blef rådande i Europa på 1600-talet och
hvilket — såsom ofvan antydts — gick ut på att emellan
städer och korporationer uti en viss rangordning fördela rättigheter
och skyldigheter, kom Viborg från början att höra till de
privilegierade stapelstäderna, hvilka hade full rätt till såväl aktiv
som passiv utrikeshandel. De kringliggande grannstäderna
Veckelaks och Kexholm, senare äfven Lappstrand och Nyslott, blefvo
dess uppstäder med skyldighet att endast i Viborg drifva sin
handel.

I följd af den starka efterfrågan på tjära, särdeles i
Holland, som då var Europas främsta handelsstat, tog utförseln af
denna vara strax efter Stolbova-freden ett storartadt uppsving i
Viborg. Hvar och en täflade i att från uppstäderna och af
bönderna uppköpa det mesta de kunde aflåta, och då
tjärexpor-ten i början af 1600-talet steg till högst 6,000 à 7,000
tunnor, var den redan i medlet af århundradet fem gånger så stor.
1647 utskeppades från Viborg c:a 4,500 läster eller 54,000 t:nr,
medan hela rikets utförsel utgjorde 8,500 läster *). De goda
konjunkturerna lockade — såsom vi redan nämnt — särdeles på
1630- och 1640-talen till Viborg en hel mängd tyskar, som där
slogo sig ned och satte sina kapital i den vinstgifvande
tjär-handeln. Där kunde tidtals i Viborg råda en rörelse och trafik,
som påminde om förhållandena under medeltidens
Nevaspärrnings-tider och om de märkliga handelsåren på Klas Kristerssons tid.

l) Fyhrvall. Tjärhaiulelskompanierna, sid. C.

Käringarna.

Stapelstads
rättigheterna och
handelns
uppblomstring.

Tjärexportens
uppsving.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free