Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.
heller de mindre affärsmännen samvete af att, när det så passade
sig, inkräkta på hvarandras handelsområde *).
För öfrigt synes också kramhandeln hafva befunnit sig i
uppåtgående. Staden hade ett tiotal krambodar, väl försedda med
allahanda varor. 1620 fick ock Henrik Blöth rätt att öppna en
kryddbod med allehanda specerier, sådan icke förut funnits i
staden. Men då kramhandlarne, för att ej behöfva erlägga den
höga tullen i Viborg med åtföljande tolagsafgifter och
stämpel-penningar till staden, började hemligen öfver Nyen och andra
orter intaga sina varor, råkade de ofta i konflikt med
ordningsmakten. Så anställdes t. ex. 1650 en general-räfst med dem,
enär de misstänktes att hafva ostämpladt gods, som gått
Viborgs packhus förbi. Rådet beslöt plötsligt att
handelsuppsy-ningsmannen Rotgert Cass den 25 mars om aftonen skulle sätta
lås för samtliga krambodar. Då de sedan följande morgon skulle
öppnas i och för vederbörlig visitering, hade folk i hundradetal
samlats på torget, invid hvilket de flesta krambodar lågo. Några
kramhandlare öppnade sina bodar godvilligt, men andras måste
med våld uppbrytas. „Litet fattades att de ej grepo till
värjan". Ostämpladt gods konfiskerades i stor myckenhet hos
Borc-hardt, Skarpenberg, Schmidt m. fl. Den sistnämndes moder, som
stod i boden och åsåg, huru stadstjänarne gjorde beslag på en
packe blommeradt sammet, kunde ej hejda sin tunga, utan utbrast
i vredesmod: „borgmästarne hafva härtill dragit släta
sammetsjackor, nu få de blommerade och af det stycket blir väl tre" 2).
Iklädd dessa former tog den viborgska handeln under
merkantilsystemets tid emellertid ett stort uppsving, hvarom följande
siffror ur tullräkenskaperna från medlet af perioden nogsamt
bära vittne.
1637 utskeppades från Viborg tjära för ett värde af
omkring 67,000 daler. 1640 hade värdet af nämnda export redan
stigit till 90,000 och 1642 till något öfver 100,000 daler.
Under nämnda sexårsperiod utfördes dessutom hvarjehanda annat
köpmansgods till ett värde varierande emellan 30,000 och 55,000
daler. Värdet af spannmålsutförseln höll sig tämligen konstant
’) 1650 ville köpmännen införa den ordning, att för vinnande af inträde i
stadens köpmansgille skulle fordras ett kapital af 200 d. s. m. Men regeringen fann
detta förslag »fordra mera betänkande», hvarför saken uppsköts och troligen sedan
lämnades ftt sitt öde, efter därom icke vidare talas i handlingarna.
s) K, p. "/, 1650.
Kramhtindeln.
Kxporten p&
IB10-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
