Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 VIBORGS BLOMSTRING UNDER MERKANTILSYSTEMETS TID.
daler. Viborg var således på 1640-talet utan motsägelse
Finlands första handelsstad ’).
Kompani®™». Men snart skulle denna blomstring taga en ända.
Merkantilsystemet, som beredt Viborgs handel så många fördelar, skulle
också bereda dess undergång. Regeringen hade väl som det
tycktes säkerställt stapelstäderna med härliga privilegier, men den
kunde tyvärr åt andra förunna ännu bättre sådana, hvilka skulle
blifva ödesdigra äfven för de mest gynnade städer. Sådana
privilegier voro de monopol på enskilda handelsgrenar, som i
öfverensstämmelse med systemets anda gåfvos åt särskilda privata
kompanier, äfvensom — hvad Viborg beträffar — också de
undantagsförmåner, med hvilka dess nya grannstad och rival Nyen
utrustades. Genom dessa privilegier skulle Viborg undandragas
viktiga grenar af dess förra handel, eller densamma åtminstone
inskränkas till minsta möjliga grad af frihet.
TjHrukompaniot. Först beröfvades den sålunda dess fria tjärhandel,
hufvud-villkoret för dess rikedom och uppkomst. Regeringen ansåg
nämligen att tjäran, denna rikets viktigaste utförsvara, genom den
obegränsade exporten bragtes i vanpris utrikes och ville därför,
för att höja dess värde, lämna hela handeln i händerna på ett
privilegieradt konsortium. Redan 1626 hade den sammankallat
representanter från Viborg, Reval och de finska städerna för att
med dem rådslå om inrättandet af ett tjärhandelsgille, men
frågan synes för den gången hafva förfallit.
Men mot slutet af 1640-talet började Stockholms köpmän,
som „sutto i en rosengård af gyllene privilegier", att intressera
sig för saken. Den 31/_ 1648 öfverlät alltså regeringen åt dem
rättigheten att bilda ett kompani, som på 20 års tid
tillförsäkrades uteslutande rätt till all tjärexport från Sverige och
Finland, norr om Stockholm och Nevan. För tjäran skulle
kompaniet åt köpmännen betala 16 rdr. specie eller 19 l/2 d. s. m.
lästen. I kompaniet, hvars kapital utgjorde 131,000 rdr, egde
utom Stockholms, äfven Viborgs köpmän, att participera. 1661
„renoverades" kompaniet, som därjämte åtog sig att åt
stapel-stadsborgarne i betalning för levererad tjära utfärda växlar på
Amsterdam, mot hvilka desse kunde införskrifva salt och andra
’) För att gifva cn föreställning om, i hvilket förhållande Viborgs handel på
denna tid stod till bela Finlands, må nämnas att enligt Ignatius landets handel 1037—
1040 i medeltal representerade ett värde af 445,000 daler, motsvarande med
hänsyn till lifsnicdlcus nuvarande pris 3 1 2 miljoner mark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
