Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borgerskapets och direktorernas ömsesidiga klagomål. 343
nen, som flera gånger förgäfves kräft sina fordringar igen, hade
slutligen, för att helst få litet penningar ihop, måst sälja sina
tillgodohafvanden åt andra med en förlust af 7 à 8 procent.
Andra hade efter ett halft års och än längre tids väntan, måst
nöja sig med bankosedlar, hvilket dock stred emot K. M.
resolution af 6/g 1663 och förorsakade dem stort besvär, då växlarue
skulle sändas till bankkontoret i Åbo för penningars erhållande ’).
1665 klagas öfver att staden led stor skada genom myntets
stegrande och „långsam uppehållning" i afseende å likviden
äfvensom genom den kursförhöjning — 2 mark k. m. på rdr — som
direktorerna beräknade på växlarna, hvarigenom innehafvarne
åsamkades en förlust af 4, 6, 7 à 8 procent 2) o. s. v.
Isynnerhet ökades klagomålen, sedan stadens tjärhandel
blifvit begränsad till ett visst kvantum och det tillskott af 2 1/l d.
s. m. på lästen, som staden härtills framför andra städer åtnjutit,
1668 blifvit af slaget3). Ständiga petitioner om beloppets
ökande och prisets höjande inlupo nu till regeringen. Men
också det halp föga att vid det renoverade kompaniets inrättande
1672 kvantumet höjdes till 3,000 läster och priset till 56 d. k.
m., ty hvad betydde 3,000 läster för Viborg, som förut
exporterat dubbelt så mycket, och prisförhöjningen blef ej heller af
någon praktisk nytta, enär daleras värde alltmer hade nedgått, så
att nu 56 d. k. m. ej utgjorde mer än 9 1/s rdr. sp. Viborgarne
skyllde alla sina motgångar på direktorerna, hvilka euligt deras
mening brukat sin förvaltning endast sig till vinning, så att de
„nu af vår egen fetma bedrypas".
Direktorerna å sin sida framhöllo, att det var omöjligt att
få försåldt så mycket tjära som viborgarne ville lasta på dem.
Där lågo ständigt för kompaniets räkning osålda ofantliga
kvantiteter tjära i Viborg, 1669 t. ex. 12,000 läster, hvaraf en stor
del af ålder så förfarits, att det snart var en tvärhand jord i
’) Viborgs besvär 1664.
*) Efter resolutionen af •/« 1658 skulle hvar läst tjära betalas med 16 rdr. sp.
eller 64 d. k. m.
’) Viborgs tjärkvantum utgjorde 1663 3,150 (3,(XX)) läster, 1665—1672 2,500 1.,
1672 -1682 3,000 (2,750) L, 1689—1697 2.940 1., - Särdeles missnöje väckte
direktionen då den efter 1665 ej ville emottaga mera än 2,100 läster tjära, ett belopp som
staden dock genom att vända sig till kommerskollegium fick höjdt till 2,500 läster
»helst emedan staden Viborg föga annan näring hafver och gemenligen bättre tjära
levererar än andra».
Direktorernas
klagomål mot
borgerskapet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
