Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kompaniernas menliga inverkan på handeln. 351
Också insåg man i Viborg till fullo hvar roten till det
onda var att söka. Genom inrättandet af ofvannämnda
kompanier hade själfva grundvalen för stadens existens blifvit rubbad.
Dess privilegier, hvilka tillförsäkrade den såsom stapelstad en fri
utrikeshandel, voro kränkta. „Med det nuvarande tjärukompaniet",
heter det i ett af stadens besvär — „förtages en god del af
stadens stapelrätt, såsom den mestadels består däri, att dess
invånare må med sina varor segla hvart de vilja och att alla
andra nationer hafva fritt att dem besöka, hvilka tvenne
konditioner oss nu merendels förtagna äro". Ty hvart vilja vi anställa
någon seglation, „när vi intet hafva att utskeppa; inga
främmande kunna heller besöka oss utan detta kompaniet allena, uti
hvars händer vi äro, efter vi icke ett skepp aflasta kunna".
1682 skrifver landshöfdingen Falkenberg, att ehuru han
anser „uti sinu finnico ingen stad eller fästning vara af större
konsideration än Viborg, hvilket ock framgick af det värde forna
konungar gifvit detsamma, så har nu en tid bortåt genom
tjäru-kompaniets tvång handeln så slätt stannat och seglationen
alldeles förgätits, att icke en farkost finnes i staden invånarne
tillhörig". I detta uttalande låg helt säkert full sanning, ty
sedan den i medlet af seklet florerande Spanie-farten upphört
under 1660-talet, nämnes icke i Viborg något skepp, förr än
på 1690-talet. Falkenberg påpekar ock att i anledning af
utrikeshandelns upphörande köpmännen „platt afvänt sig och sina
barn ifrån korrespondens med främlingarna", ett faktum som
äfven besannas däraf, att borgerskapet själft uti en supplik säger,
„att köpmännen icke vidare kunna hålla någon korrespondens
uti handel och vandel med andra länder och nationer, emedan
de intet hafva att utskeppa Så var den direkta förbindelsen
med Tyskland och Holland, för att icke tala om Spanien, afbruten.
Och till slut framställer staden själf i ett af sina besvär på
det kraftigaste sätt hela vidden af den förändring, som dess
handel så småningom undergått. Såsom motiv för att få anlägga
ett eget tjärukompani, framhåller staden nämligen 1680, att
»trafiken från främmande land därigenom igen blefve indragen till
staden, som nu så när i 30 år för kompaniets intrång skulle va-
del förändrat» till inrikeshandel, som drog mindre tull än den rena utrikeshandeln.
Också beräknades tullen för kompanierna lägre, än den eljest hade varit.
’) Landahöfdingeskrifvelserna, 1682, och Viborgs besvär, troligen af 1654 .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
