Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
Likasom merkantil systemet genom sina kompanier och
privilegier gjorde slut p& utrikeshandeln och sjöfarten, likaså
förlamade den handeln med landtmannen genom sitt till ytterlighet drifna
marknads- och torgtvång äfvensom genom sina småtullar.
Staden hade, såsom förut är nämndt, ett vidsträckt
handelsområde, omfattande hela Karelen och Savolaks äfvensom Kexholms
län 1). I början af perioden försökte några af dess köpmän att
utsträcka sin rörelse t. o. m. ännu längre, å ena sidan till
Österbotten, därvid följande sina medeltida föregångares, de s. k.
bottnekarlarnas exempel, å andra sidan till Ingermanland och Koporie
län. Då emellertid numera på hvartdera hållet funnos städer,
som räknade dessa områden till sitt handelsgebit, stötte de
därvid på hårdt motstånd. Clas von Broken hade ännu i lugn
drifvit affärer ända upp i Uleåborg 2), men då Richard
Jockims-son Sutthoff reste upp med sin köpenskap till Kajana, som
räknades till Uleåborgs handelsgebit, blef Viborgs stad tilltalad för
sådan olaga handel 3). Likaså sökte Nyenskansboarne uttränga
Viborg från det ingermanländska området och höllo t. o. m.
själfva marknad vid Systerbäck, där viborgarne fordom haft rätt
till en sådan. Regeringen resolverade väl, att den nyenska
marknaden skulle afskaffas, men förbjöd viborgarne att vidare handla
i Ingermanland annorstädes än i städerna 4).
Sålunda blef det viborgska handelsområdet begränsadt till
de två landskap, som af ålder lydt under slottet. Men inom
detta sitt handelsgebit skulle borgarne ingalunda få idka någon
handel med bönderna annorstädes än på laga marknader
äfvensom på sitt eget torg.
Af marknaderna stod främst den lappstrandska, som sedan
1621 hölls tvenne gånger5) om hösten, vid mormässan, 8—16
september, och vid mickelsmässan, 29 september till 13 oktober,
en eller ett par veckor hvardera gången. Där var då en rörelse
utan like i den lilla orten vid Saima. Hela viborgska borger-
’) Särskildt gafs staden Kexholm med sin handel under viborgska
magistratens direktion "/, 1683. Hist. Ark. XII, sid. 448.
*) Clas v. Broken hade vid sin död (1666) utestående gäld att infordra i Uleft,
Kuopio och Idensalmi. R. p. "/,, 1670.
’) R p. ’/.i 1696 och Kajana städs dombok ’"/, 1686.
’) Drottning Kristinas resolutioner af */t 1638 och "/, 1644.
*) Såsom motiv, hvarför borgerskapet 1621 anhöll, att den skulle hållas i två
repriser, uppgafs, att bönderna af brist på båtar ej kunde komma på en gång.
Handeln ined
landtman.
rlandelsouirftilo.
Marknaden vid
Lappstrand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
