Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
torghandeln. ,,maimeseriet".
365
förbi, dömdes att sitta en timme på trähästen för försummelse i
sin tjänst, och en minderårig pojke, som vid Earjaporten vidtalat
några bönder att åka in på Stekmans gård, att hemma risas i
handelsinspektorns närvaro.
Först i den händelse att bonden ej fått köpare å torget var
han berättigad att resa in till sin „majamies", d. v. s. den
köpman eller borgare, som var hans husvärd i staden 1). Enligt ett
ända från medeltiden fortlefvande bruk plägade bönderna af denne
undfägnas med mat och dryck, ofta i flera dagars tid, hvilket
allt bonden vanligen fick dyrt betala. Att locka någons
„maja-bonde" ifrån hans rätta husvärd eller „majamies" ansågs mycket
förgripligt och straffades med 3 marks böter.
Då emellertid detta „majmeseri" ledde till hvarjehanda
oordningar och underslef vid handeln och störde den regelrätta gång,
som merkantilsystemet ville införa i all handel och vandel,
vidtogos vid medlet af seklet åtgärder till dess afskaffande. Per
Brahe bestämde, att bönderna framdeles skulle taga in hos
vederbörligen utsedda härbärgerare på Siikaniemi och i Vallen,
hvilkas gårdar för ändamålet borde förses med anslagstaflor och
skyltar 2). Ingen köpman eller borgare fick mera emottaga
någon bonde i kvarter i sin gård. Men då å andra sidan
maime-seriet var en gammal kärvorden plägsed, ville man ej alldeles
lätt finna sig i dess afskaffande. Efter någon tid befanns att
härbärgerarnes skyltar nattetid blifvit nedtagna och alla ställda
på torget „till spektakel". Ehuru ofoget beifrades, ville
maime-seriet dock icke försvinna ur bruket. Ännu 1699 framställdes
för rätten, hurusom den ovanan åter begynte inrita sig hos
borgerskapet, att de inhyste och härbärgerade bönderna om nätterna
eller åtminstone hade dem hemma hos sig till kl. 7, 8 och 9
om aftonen.
För öfrigt var, som sagdt, all köpmanshandel på landet vare
sig emellan borgare och bönder eller desse senare sinsemellan
’) i Viborg betecknades med ordet »majamies* oftast den köpman, som var
bondens värd. Bonden åter kallades köpmannens »majabonde». Såsom presenter
medhämtade bonden vanligen åt köpmannen något fisk, bär eller annat sådant. Då
några bönder, hvilka 1665 infört några tunnor råg, genast rest till sina majamieser,
dömde kämnärsrätten, att en tunna skulle konfiskeras till fattighuset, men resten
skulle de få sälja på torget (K. p. ’/,, 1665).
*) R. p. "/, 1649 och "/i 1^49 äfvensom generalguvernörens patent 3/t 1650.
3) R. p. "In ICflO.
„Maimeseri".
Landsköp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
