- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
368

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

:j70 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.

ösa något vatten nr båten och fråga om tullskrifvaren ville hafva
tull för vattnet också o. s. v.1).

Naturligtvis försökte man också att på allt sätt slippa den
odrägliga afgiften och på hemliga vägar inpraktisera sitt gods
till staden. 1624 dömdes en borgare från Siikaniemi för det
han hemligen infört några tunnor smör om natten, ,,igenom
stakethålet", till 40 s. m. 1639 fäldes Daniel kanngjutare till
enahanda böter för det han en afton krupit under Yattuporten
in i staden — och det oaktadt han kom tomhändt. 1648 blef
en borgare åtalad för det han ej kommit till tullporten med
sina kor, som han en afton drifvit hem från betesmarken o. s. v.
Ja — själfva borgmästaren Cröell hade engång låtit genom
kongl, majestäts tullport införa smörtunnor gömda i ett hölass.
Hela seklet igenom fortgick där sålunda ett idkeligt trassel vid
tullportarna, som ingalunda kunde lända handeln till fromma.

Men kronan, som hade en ypperlig inkomst af denna tull,
slog döförat till för alla klagomål öfver handelns därigenom
förorsakade aftagande. Viborg med sina sex eller, om
marknadsplatserna inberäknas, nio tullstugor inbragte kronan den nätta
summan af 5,000 à 6,000 d. s. m. årligen, hvaraf 4,000 à 4,500
d. uppbars vid stadsportarna och 1,000 à 1,500 vid Lappstrands
och de öfriga landsmarknaderna.

Naturligtvis höjde nu bönderna priset på sina varor, så att
de fingo sitt igen, och konsumenterna blefvo sist och slutligen de
mest lidande. Medan bönderna klagade öfver trakasserierna vid
tullportarna, klagade borgarne öfver den tilltagande dyrheten på
alla landtmannavaror. Stundom förljöds ock klagan öfver att
viborgarne „illa trakterade bönderna, som kommo till torgs, med
pinande och fängslande", hvilket ock var egnadt att skrämma
dem från staden3). Slutligen hotade tillförseln att alldeles
af-stanna, då all bondetrafik drog till det tullfria Nyen. Huru
tiderna i anledning häraf försämrades, finna vi däraf, att medan
man ännu 1657 kunde tala om „den goda tid i denna stad är

’) För sådan förseelse dömdes de att sitta 8 dagar i tornet på vatten
och.bröd-21 Af stadsportarna importerade Ricbaeksporten mast, t. ex. 1638 2,561 d. s. ni.
och under åren 1655—1656 3,814 d. k. m. Därnäst kom Karjaportcn med, 1638,
1,491 d. s. m., 1655—1656 1,805 d. k. ni. Af tulluppbörden vid marknaderna föll
det mesta på Lappstrand, de öfriga marknaderna importerade endast ett |mr
hundra da|pr.

’) K. !>• "/, 1648.

[-Landtmannava-romas-]

{+Landtmannava-
romas+} dyrhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free