Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landtmannavarornas dyrhet. handelskåren. 360
på förtäring", det redan 1682 hette, att kött och dylikt ej
dagligen hålles till salu i Viborg, som ansågs vara en mycket
dyrare stad än Stockholm ’). 1707 påstod slutligen Lybecker, att
Viborg var den dyraste ort i hela världen.
I samma mån som sålunda både ut- och inrikeshandeln efter
de tre första årtiondenas lysande era småningom aftog,
minskades ock de handlandes antal i staden. Då handeln var i sitt
flor på 1640 och 1660-talet, torde den viborgska handelskåren
utgjorts af omkring BO medlemmar. I medlet af 1660-talet
bestod den ännu af 40 handelsmän, „onde och gode". 168B säges
åter, „att manskapet af de borgare, som nuförtiden handel drifva,
är icke ens dubbelt större till talet än magistratspersonerna äro",
hvilket häntyder på att köpmännens antal ytterligare sjunkit till
omkring 30. Enligt 1702 års tjärrepartisationsförteckning hade
dock antalet åter stigit och utgjorde, oberäknadt
magistratspersonerna, 38 handelsmän och 12 enkor.
Sålunda hade merkantilsystemet med sina kompanier och
småtullar så småningom undergräft Viborgs kommersiella välstånd.
Men å andra sidan medförde dock detta system äfven stora
framsteg i stadens handelsförhållanden. Sålunda t. ex. upphörde först
under denna period den från medeltiden härrörande byteshandeln,
då vara gafs emot vara. Penningen vann nu öfverhanden såsom
betalningsmedel. Då därjämte kronan allt mera började hålla på
att tull- och andra afgifter skulle betalas i reda mynt, blef det
en nödvändighet för en och hvar att mera än förr försöka skaffa
’) Följande prisuppgifter må här antecknas: Pft llS30-talet gällde en tunna råg
•4’/, k 5 d. k. ni. Under 20 års perioden 1667—168C kostade en tunna råg i Viborg
i medeltal 6 ’/i d. k. m. och ett lispund smör omkr. 4 d. k. m. Under 8 års
perioden 1681—1688 var markegången på råg i medeltal omkr. 6’/, h 7 d. k. m. och den
på smör något öfver 4 d. k. m. Under samma tid betaltes för en laggill 6 års
gammal oxe i medeltal 20 d. k. m. äfvensom för en medelmåttig ko 10 à 12 d. k. in.
Ett lispund kött gällde 2’/, d. k. m. En famn ved betaltes med 16 öre s. m. o. s. v.
1702 var smörets pris 17 mark k. m. lispundet äfvensom köttets 14 mark k. m.
lis-pundet. — 1640 kostade 1 skålpund socker 7 mark k. m. och 1669 6 mark. En kanna
spanskt vin kostade på 1640-talet 9 mark k. m. — I ett sammanhang må här ock
nämnas, att myntets värde i förhållande till varupriserna under seklet ansenligt
nedgick. Så sade t. ex. 1685 Herman och Jakob Frese, att deras farfader i tiden köpt
en graf i kyrkan för 80 d. k. m., „hvilka i myntet denna tids mynt praevalerat och
i æatimation denna tiden varit så mycket som 200 daler dito mynt nu vore".
Myntets köpvärde var således i slutet af perioden 2 ’/, gånger mindre än i dess början,
d. v. s. mm fick för samma varor betala 2’/»gånger mera på 1680-. än på 1620-talet.
Handelskåren.
Handelns
framsteg. UpphSran-det af
byteshandeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
