Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:j70 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.
Si mycket än borgerskapet klagade öfver att kompaniet ej
’ „stricte" betalade den emottagna tjäran, ntan förhalade likviden
förmedels assignationer ställda på sikt, så hade dock å andra
sidan kompaniet rätt, då det sade att det städse sändt till Viborg
så mycket penningar det någonsin varit möjligt. Också heter
det uttryckligen 1651 att „sedan kompaniet kom, hafver hvar
man penningar att handla med", hvilket ingalunda förr varit
fallet. I många familjer samlades redan ansenliga kapital,
som vanligen deponerades i riksbanken 1). Följden af den större
penningetillgången var också att borgarnes affärer med bönderna
numera allt mera började likvideras i kontant2). Det stadgades
t. o. m. särskilda gånger, att bonden för tjära skulle erhålla
betalning i penningar. 1656 pliktfälldes Antoni Burchardt för det
han bytt vara mot vara3). Sålunda blefvo penningarna, som
förut varit sällsynta uppe i byggderna, därstädes småningom allt
allmännare, hvilket onekligen skulle höjt välståndet i landsorten,
därest icke andra omständigheter, såsom infallande krig och
nödår, verkat hämmande på utvecklingen.
En annan fördel, som staden under merkantilsystemets tid
vann för sin handel, var att en inhemsk utförsvara nu utgjorde
grunden för densamma, medan under tidigare epoker en stor
del af stadens rörelse baserats på den genomgående ryska
handeln. Under 1500-talet hade det inhemska borgerskapet tagit
handeln i sina egna händer, under 1600-talet blef handeln
inhemsk också i afseende å den förnämsta exportvaran. Den ryska
handeln drog sig till Nyen, till Narva, till Arkangelsk, men
Viborg hade för sin handel inom eget land funnit en ersättning,
som t. o. m. höjde stadens merkantila anseende långt utöfver
kärran insattes i källaren 11. p. ’-’/,, 1084. Dit Hans Ruuth 1030 var pä riksdagen
i Stockholm, sände han till sin hustru med en Björköskeppare „fem fjärdingar
penningar-’. En af fjärdingama innehöll 97 daler dubbelrunstycken. — Oftast omtala.*
i handlingarna 20, 10 och 5 dalers plätar, men äfven 10 marks plåtar.
’) Så voro t. cx. 1703 Hans Freses arfsmedcl insatta i banco; 1707 hade
handlanden Antoni Priem medel insatta i K. M:ts ständers banco o. s. v.
’) Penningar utlånades mycket och togs därvid i regel 10 procent. Särdelo
synes Johan Cröell, jämte andra affärer, drifvit en icke liten lånerörelse.
*) Enligt generalguvernörens patent af "/, 1649 var det bönderna förbjudet att
betala sin gäld med varor. I)å en tionde 1653 lånat 1 d. k. m. af Schynenian
och ville betala sin gäld ined hö, resolverade kämnärsrätten att enligt Per Brahes
handelsordinantie „varor ej få studsas mot varor" och ålade bonden att reglera sin
affär i reda mynt.
Don ökade
pen-ninge tillgången.
Handelns
inhemska grund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
