- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
388

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

:j70 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.

fullkomlighet tid efter annan ordinanser *) och taxor, som de
hade att rätta sig efter. Den 19/10 1662 utgåfvo t. ex.
borgmästare och råd en timmermansordning, „hvilken var ställd på
finska och med trumman omgången och i gatumötena för folket
uppläsen". Också dessa förordningar stötte ofta på motstånd
från vederbörandes sida. 1647 besvärade sig dragarne,
formännen och tjäruvräkarne öfver en ny ordinans, som i deras
tycke medgaf dem alldeles för små löner. Rätten resolverade
dock, att om de ej ställde sig ordningen till efterrättelse, finge
de vika staden och båtsmännen göra deras arbete 2). 16B1
sträj-kade samtliga fiskare, emedan magistraten förbjudit dem —
såsom flera gånger förut — att sälja fisk annorstädes än vid
Håkansport och dessutom ålagt dem att äfven vid uppmätning af
lefvande fisk använda kappmått 3). Redan 1640 hade de, i
anledning af en liknande förseelse, blifvit dömda att „sitta ett dygn på
lemmen", nu „afdankade de sig", men synas slutligen funnit sig i
sitt öde.

Hvad sist och slutligen totalantalet handtverkare beträffar,
synes det varit i stigande ända till 1650- och 1660-talen, då
det var som störst, hvarefter det började gå nedåt. 1638 fanns
i staden enligt mantalslängden 63 handtverkare. 1642 hade
deras antal redan stigit till 84. På 1660- och 1660-talen, från
hvilka de flesta skråordningar äro, torde det utgjort något
öfver 100. Ännu 1676, från hvilket år en specificerad
förteckning öfver alla näringsidkare i staden finnes i behåll, var deras
antal omkring 100. Talrikast voro då representerade skräddar-,
skomakar-, smed- och snickaryrkena, med resp. 14, 13, 11 och
10 representanter. Därnäst kommo murmästare-, lin väfvare- och
tunnbindareyrkena, som räknade resp. 7, 6 och 6 medlemmar.
Guldsmeder funnos 4, körsnärer och sämskmakare 3,
sadelma-kare, brännvinsbrännare och köttmånglare 2. Däremot hade
staden endast en bokbindare, en barberare, en karduansmakare, en
remsnidare, en kanngjutare, en hattmakare, en bryggare och en
bagare. Någon krögare nämnes alls icke, sannolikt emedan då

’I Fiskarordinansen nämnes 164!), dragarordinansen 1650 och 1053.
formans-ordinansen 1653, timmermansordningen 1652 o. s. v.
*) R. p. 7, 1647.

’) l)e sålde fortfarande ,.bakom rundelen" och vid vallporten äfvensom i
hemmen saint kastade det nya kappmättet på bron.

Handtverkarnes
antal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free