- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
390

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

:j70 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.

hade dugligt fiskevatten eller ängar, „där formännen och
tavernarena här i staden kunna hafva hö utaf", ej heller
kvarnställe för anläggandet af vare sig mjöl-, såg- och
papperskvarnar, eller stampkvarn för sämskmakarens behof, att kronan måtte
för det ändamålet till densamma donera några invid staden
belägna lägenheter, främst Kelkkala gård, hvars ägare,
landshöfdingen Berndes, förklarat sig villig att mot af kronan erhållande
vederlag afstå densamma 1). K. M. resolverade 1642 att frågan
skulle hvila till bättre information, hvarefter den troligen
strandade mot ägarnes fordran på vederlag. Men i stället
donerades s. å. åt staden Yläsäiniö kvarnställe för sämskmakeriets och
andra handtverks befordrande, med villkor att, „i händelse sådana
manufakturers plantering där varda försummade", kvarnstället
skulle revoceras under kronan igen. Därtill lades ytterligare
1647 en kvart skatt jord, som förut lydt under bemälda
kvarnställe.

Sedan följde den „stora donationen" af år 1660. Staden
hade året förut ånyo framställt sitt behof af fiskevatten och skog,
därifrån timmer kunde fås till brygghus, broar och bålverk, och
föreslagit att kronan skulle beneficera densamma med särskilda
ödeshemman i Somes, Samola och Karpila byar. Per Brahe, som
af drottningen fick i uppdrag att närmare taga reda på huru
det förhöll sig med de ifrågavarande lägenheterna, inrymde 25/„
1660 dem såsom varande öde och vildmark åt staden. Denna
donation konfirmerade drottningen den 81 december 1650, dock
med sådan ändring, att staden i stället för hemmanen i Samola
by, hvilka emellertid blifvit annorlunda disponerade, bekoui några
hemman i Storpero by, äfvensom Huppuis gods. Inalles
omfattade donationen 22 hemman, nämligen 8 i Yläsomes, 5 i
Karpila, 8 i Storpero och 1 i Huppuis by, hvilka tillsammans
utgjorde 7 skatter och 17 1 „ mantal.

Staden hade nu således, när de sedan gammalt densamma
underlydande 8 hemmanen medräknas, icke mindre än 30
hemman förutom Kangasranta äng, hvilket allt tillförsäkrade
stadskassan en årlig inkomst af inemot 650 daler s. m. 2). Till allt

’) Bland andra gods. som staden begärde, var ock Maaskola, hvilket den ]>«
1500-talet en tid innehaft, äfvensom en äng Rüiskö, „som under staden efter
privilegiernas innehåll tillförene legat hafver".

’) Se Afkortningsboken för 1068, foll. 106—1U8, där räntan uppgifves utgå ined
0-16 d. 16 ö. 22 dr. — På de åtta gamla hemmanen föll häraf 201 d. 2!) ö. 205/s dr.

lüöO års
donation.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free