Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
detta bekom staden ännu u,/12 1672 den s. k. husmansjorden vid
Yläsäiniö „till spansk- och kardevanberederiets fortsättande",
hvarjämte den 1676 i utbyte mot ett hemman i Yläsomes erhöll ett
något bättre i Alasäiniö by. På 1500-talet hade Säiniö å
utgjort stadsområdets yttersta gräns; nu sträckte det sig långt
därutöfver åt öster och söder — dock icke i en fortsättning —
ända bort till Heinjoki och Kakkis socknars gränser, hvarjämte
det i väster ägde Karpila ej långt från Säkkijärvi rå.
Däremot lyckades det ej staden att vinna säker
besittningsrätt till Slottsholmen, hvilken den högeligen åtrådde. Den hade
väl genom den af kronan medgifna rättigheten att uppbära
tomtören på Siikaniemi vunnit en viss häfd på den kronomark, där
förstaden låg. Men den Öfriga delen af Slottsholmen måste den
nöja sig med att taga på arrende antingen af kronan eller dem,
som å kronans vägnar innehade densamma. 1650 donerade
kronan Slottsholmen, eller åtminstone den del däraf, där
tjärbo-darna funnos, åt tjärkompaniet, och då staden ej ville afstå
från sin dispositionsrätt till holmen, ådrog den sig en skarp
tillrättavisning. 1672 gjorde staden åter ett försök att för sig
förvärfva slottsåkern, antingen såsom donation i vederlag för 1 2/3
obefintlig ödesskatt i Yläsäiniö eller för billigt arrende, men
kronan tillbakavisade dess anhållan med förklaring, att staden redan
fått så mycken jord, att den borde därmed komma till rätta utan
vidare tillskott. Emellertid synes rådet, som 1675 också
bekommit jurisdiktionen öfver Slottsholmen, betraktat åtminstone den
bakom Siikaniemi mot Sorvarinsaari utskjutande udden
Neitsyt-niemi såsom stadens tillhörighet, eftersom det i början af
1700-talet tillät en forman att där bygga sig ett torp 1).
Men, såsom sagdt, äfven utan Slottsholmen var stadens jord-
’) Såsom belysande för de olika uppfattningar, som på 1600-talet gjorde sig
gällande beträffande jordnaturen i Siikaniemi, efter det förstadens mark blifvit
inrymd staden, må anföras följande: 1652 säges om en därstädes belägen gård, som
egaren liortbytt, att borgmästare och råd kunna ha pretention på hela gården efter
privilegierna. 1663 hette det om herr Kristers gård i Siikaniemi, att tomten var köpt
af staden; 1706 om tullskrifvaren Nils Hjelmmans gård att grunden var stadens och
inga uppbud kunna ske. Men 1697 åter säges landssekreteraren Forsmans gård vara
l>elägcn uppå kronans och stadens grund. Uti en 1693 af K. M. själf påtecknad
förteckning öfver pastorater i Vilrørgs län, uppföres Siikaniemi kyrka såsom liggaudc
pft slotteladugårdens d. v. s. kronans grund. — Också om fisket vid Långa bron
tvistade staden med kronan. Se om dessa tvister Stranda dombok " " , 1672 och K.
M:« resol, af "/„ 1672.
Slottsholmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
