Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:j70 viborgs blomstring under merkantilsystemets tid.
den således beröfvats två tredjedelar af sin jord och kunde skatta
sig lycklig att den .omsider fick behålla den ringa återstoden.
Huru för öfrigt också boskapsskötseln och jordbruket mot
periodens slut aftogo, framgår däraf, att 169B mulbetespenningar
endast betaltes för 29 kor, hvaraf 9 från staden och 20 från
Vallen, dock oberäknadt boskapen från Siikaniemi, hvilken troligen
mot hyra gick i bete på ladugårdsmarken, äfvensom däraf att
1686 de flesta kålåkrarna och humletäpporna på rådslandet
öf-vergifvits, enär innehafvarne ej mera mäktade betala de dryga
tomtören, som för dem skulle erläggas och beräknades stiga till
dubbelt mot inkomsten.
Få de näringar, hvilkas skiften vi ofvan skildrat, äfvensom
på stadens donationsjord grundade sig under denna period så
godt som hela dess ekonomi. Stadens gamla inkomstposter voro,
såsom vi erinra oss, burskapspenningarna och saköresmedlen,
af hvilka sistnämnda kronoandelen, som 1542 donerats staden,
1686 fråntogs densamma och tillades hofrätten, vågpenningarna,
nu uppburna i form af vågarrende à 100 daler årligen, samt
margeldspenningarna, omkring 225 daler ’), hvilka fortfarande
upptogos efter hvars och ens handel och rörelse, äfvensom de enligt
privilegierna af 1605 staden tillfallande, men för öfrigt alldeles
tillfälliga posterna: tionde penningen af arf och tredjedelen af
all ifrån staden utförd lösegendom. Härtill hade ytterligare
kommit intraderna från de åtta gamla donationshemmanen, hvilka
enligt jordeboken räntade 166 daler 20 öre 7 1/. skilling 2).
Däremot hade staden förlorat rättigheten att uppbära tredjedelen
af tullmedlen, sedan fästningsarbetena, för hvilkas utförande de
donerats, numera upphört eller öfvertagits af kronan 3). En
anhållan om dess återfående afslogs 1680. Likaså afslogs 1633
stadens ansökan om renovation af den äfvenledes för
fästningsverkens uppförande 1545 beviljade runstyckeshjälpen, emedan
„den en gång är aflagd och ur braket kommen". Samtliga
stadens äldre inkomster torde således i periodens början icke stigit
’) Enligt räkenskaperna af 1689 och 1691 utgjorde markpenningarna eller den
numera s. k. ordinarie kontribntionen 220 daler.
*) Enligt 1629 ftrs jordebok. 1 sin process med Maaskola pà 1680-talet
uppgaf stadens representant denna skatt till 180 d. s. m. och i 1668 års jordebok
uppföres räntan för dessa 8 hemman till 201 d. s. ni.
’) Den "/, 1622, då tulltertialen redan torde blifvit indragen, erhöll staden den
förmånen att framför andra vara berättigad till tullens arrenderande.
Stadens drätsel.
Dess inkomster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
