Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utlagor till kronan. kontributionerna.
403
skyldig att uppställa, äfvensom „stora kontributionen", en pålaga
som 1625 utgjorde 1,425 och 1638 1,672 daler, hvarpå den 1640
nedsattes till 1,200, men 1678 åter höjdes till 2,622 daler s. m.
Båda sistnämnda utlagor, båtsmanspenningarna och stora
kontributionen, utgingo under krigstider fördubblade.
Bakugnspenningarna från staden utgjorde 1636 570 d. s. m. Därtill kommo
ytterligare mot slutet af perioden åtskilliga mindre
kontribu-tioner, såsom tionde penningen af borgmästare och råds löner 1),
legohjons kontribution 2), apotekares och prästers kontribution 3)
o. s. v., så att stadens direkta utlagor till kronan under fredstid
i början af perioden stego till omkr. 3,000, men under dess
senare skede till 4,500 daler s. m., samt under krigstider nådde
upp ända till 8,000 à 8,500 daler. Då härtill läggas de
indirekta pålagorna — lilla tullen 5,000 daler, kronans 3/i af
acci-sen, omkr. 700 d., dess 2/3 af bakugnspenuingarna, omkr. 450 d.,
konfiskationsmedlen, fjärde penningen af fruktbara kapitaler4)
och uppburna hushyror ö) m. m., för att icke tala om stora
sjötullen, som vid medlet af seklet importerade ända till 30 à 40
tasen daler, men senare blott hälften så mycket, så kunde
kronan årligen från Viborg beräkna sig en inkomst af tidigare
50,000 à 60,000, senare af 36,000 à 40,000 daler s. m.
Mest tryckande för borgerskapet voro naturligtvis de
pålagor, som direkte uttaxerades, såsom båtsmanspenningarna och
kon-tributionerna. Det värsta var att denna börda växte i samma
mån som stadens handel och förmåga att betala aftog. Det
tillsattes vanligen en taxeringsnämnd, tidigare bestående af 24
medlemmar, senare af ett mindre antal, vanligen endast 6 eller 7
taxerings-eller skattmän, som jämte magistraten fördelade tungan på
borgerskapet. Kontributionsmedlen upptogos i början i proportion
till hvars och ens handel och näring, och därmed var
borgerskapet i allmänhet belåtet Men 1681 kom Harrius på den idén,
’) T. ex. 1707 182 il.
•) T. ex. 1707 392 d.
J) T. ex. 1707 resp. 30 och 1< >3 d. s. ni.
’) 1707 omkr. 71 daler.
6) 1707 omkr. 15 daler.
") I>å det gällde att utkräfva sakören eller obetalda utlagor och rester, sändes
på utmätning stadsfogden och vaktmästaren jämte tvenne ..kvartermästare", hvilka
voro fria från erläggande af markpenningar, båtsmanspenningar, vaktpenningar med
flere onera. Då Anders Skarpenberg 1649 såsom kvartermästare vägrade att följa
med stadsfogden, dömdes han för tredska till 3 marks böter.
Taxering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
