- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
407

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fattigvärden. hospitalet. 407

sig försörjde — att hafva uppsikt öfver tiggeriet, att det icke
så allmänt drifves, utan att de fattiga erhålla sitt understöd efter
omständigheterna samt att de, som från andra orter komma
kringstrykande, behandlas enligt tiggareordningen. Han skulle ock
vårda sig om de fattigas och husarmes kassa samt hospitalets
räntor och inkomster. För den händelse däremot något
barn-eller tukthus skulle i staden inrättas — vi finna häraf att
kronans 1650 gjorda yrkande ännu icke ledt till någon påföljd —
skulle handelsborgmästaren hafva uppsikt öfver detsamma. Men
uti den nya staten af 1694 upptogs ingen post för
fattigväsendet, likasom vi ej heller funnit att borgerskapet eljest skulle
pålagts eller åtagit sig någon stående afgift för ändamålet.

Den enda ordentliga fattiganstalt i staden var således
hospitalet i Pantsarlaks, men det underhölls af kronan. Dock hade
det 1650 blifvit underställdt magistratens samt biskopens och
konsistorii gemensamma uppsikt, hvadan det på sätt och vis äfven
kan betraktas såsom en stadens inrättning ’). I sin egenskap af
leprosorium var det också en sjukanstalt och funktionerade
således på gränsen emellan fattig- och hälsovården. Det inrymde
nu, såsom under 1600-talet, högst 60 à 70 sjuka och eländiga,
hvarjämte ett tjugutal fattiga i staden ur dess proviant erhöllo
årsbidrag för sitt uppehälle 2). 1669 klagade samtliga spetälska
och fattiga i hospitalet, att fogden ej gaf dem deras tillbörliga
underhåll, så att de måste försmäkta och dö i hunger,
hvarför ränteriet måste bispringa dem med ett förskott af 80
tunnor spannmål. Äfven eljest ledo de fattiga ofta brist i
anledning af deputatets minskning och godtyckliga utdelning 3).
För att bli intagen i hospitalet, fordrades en lösen af 20 d.

’) Förut hade uppsikten utöfvat* af landshöfdingen i förening med biskopen
samt borgmästare oeh råd. Ett försök af landshöfdingen Falkenberg på 1080-talet
att ensam tillskansa sig ledningen af inrättningen synes ieke vunnit höga
vederbörandes godkännande. (Fagerlund: Finlands leprosorier II. 1 Maria Magdalense,
Viborgs hospital, sid. 33).

*) 1643 funnos i hospitalet, sannolikt in- och externer sammanräknadt, 92
personer, af hvilka 12 voro spetälska. Deras deputat af kronan utgjorde, efter staten,
1,500 daler godt mynt, af hvilken snmma de dock under de sista åren bekommit
ondast 1,000 daler. Till månadskost på hvar person beräknades: 11 ’/2 kappar
spannmål, 4 marker torrt kött, 4 marker torr fisk, 1 skålpund smör och 1 skålpund salt.
(Biskop Peter Bjuggs berättelse 3/; 1643. Finska kyrkohistoriska samfundets
protokoll och meddelanden II, sid. 102-103).

*) 1643 utgjorde deputatet, enligt stat. 1,500 daler godt mynt, af hvilken summa
dock under de senaste åren endast 1,<HX) daler utfallit. Sjietalspennuigarna från Su-

Hospitalflt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0433.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free