Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4:12 viborgS blomstring under merkantilsystemets tid.
s. m. Då 1686 tvenne „döfva och dumba" kvinnor, som ej
kunde lifnära sig, saknade medel att bekosta sin inlösen i
hospitalet, beslöts att borgerskapet af kristligt medlidande skulle
„kon-tribuera" en skärf för ändamålet. 1706 gafs en formansenka
likaledes „en skrift att få gå kring staden och skaffa sig så mycket
medel att hon kan bli intagen i hospitalet". 1692 hade dessutom
kronan medgifvit, att alldeles medellösa fattiga finge mot
ersättning ur tobakskonfiskationsmedlen intagas utan lösens erläggande.
Hvad hälsovården beträffar kom man ännu en tid bortåt
till rätta med samma barberare som slottet. 1617 utnämndes Hans
Gutenberg „till en barberare i Viborgs stad såväl som ock på
slottet". 1632 kallas mäster Kristofer Augustinsson „stadsens
chirurgus" eller barberare, men var måhända äfven engagerad
vid slottet. Sina inkomster ökade den sistnämnde dessutom
genom att fungera såsom vinskänk på stadskällaren, från hvilken
befattning han emellertid 1636 afsattes, enär han börjat förfalska
vin med mjöd. Också Hans Tesche var troligen ännu på en
gång både slotts- och stadsbarberare.
Först 1652 skildes stads- och slottsbarberarbefattningarna
åt. Då antogs nämligen med landshöfdingen Rosenhanes
bifall mäster Johan Jost Kirchoff till stadens „ kirurg och
barberare" och erhöll en lön af 80 daler, hvilken aflöning hans
efterträdare likväl för de dåliga tiderna ej fingo åtnjuta. Jämte
utöfvandet af sin läkareverksamhet tillverkade barberaren ock
allehanda „kondigerat, konfekt och socker, såsom ock suckat och syltad
ingefära" äfvensom destilleradt vatten. Han höll sig vanligen
med en „gesäll" och egde rätt att införskrifva medikamenter och
hålla apotek. Honom tillförsäkrades ensam rätt att i staden
utöfva sitt yrke, enkannerligen med rakande, åderlåtande, sårs
helande och annat mera, som hörer till kirurgin
volaks, »om förut tillfallit Viborgs hospital, voro nu anslagna för hospitalet i Nyslott.
Iti75 heter det att hospitalet hos fogdarna hade innestående 120 tnr spannmål och
öfver l.uOO d. s. ni. i penningar, i följd hvaraf nötlen var så stor, att de fattiga, om
ej hjälp erhölles, blefve tvungna att söka sin föda „medelst tiggande i staden
och på landet". 1690 klagades åter att hospitalet blifvit betaget trettonde månadens
underhåll och att spannmålsinkomsten blifvit förminskad. K. M. resolverade i
anledning häraf 1690, att hospitalet skulle få en tillökning af 20 tunnor spannmål och
at.t dc fattiga skulle få behålla sin 13 månad. (Biskop Bjugg» nyssnämnda relation
och Fagorlund: Viborgs hospital).
’) Stadsbarl>erarne voro: Johan J. Kirchoff 1652—1668, Baltzar Mende 1669
—1672, Christoffer Botin 1072—17(10. Johan Henrik Ziemer 1704—17(10, Johan Ulrik
HWsovirden.
[-Stadsbarbe-mrne.-]
{+Stadsbarbe-
mrne.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
